rakapuckar

Förändringens vind blåser genom mitt hår..

Ny vecka – nya möjligheter (hoppas jag)

without comments

Natten har varit fullständigt horribel. Panikångestattack deluxe. Självmordsimpulser. Svårt att andas. Vidriga tankar..

Glömde tvätten i maskinen men kom tackochlov ihåg den innan den börja lukta unket..

Var även med om något riktigt riktigt obehagligt. Tappade orienteringsförmåga i mitt eget hem.

Är sååå irriterat less på mig själv att jag inte lyckats uppnå alla mål på min ursprungslista vi gjorde första gången där på Kbt-terapikursen.

Famlar fortfarande i blindo även om själva-fix-förståverktygslådan såklart är mer välfylld än innan. Mycket har absolut hänt efter vägen men eftersom jag paralellt fått stånga min psykologiskt tokblodig mot lite väl många och svåra motståndare så har jag inte kunnat koncentrera mig fullt så som jag hade velat.

Jag försöker verkligen titta framåt men mot vadå? Försöker känna tacksamhet i massor för det jag har och allt som mitt i allt kaos ändå faktiskt fungerar men ändå gnager det.. ändå skaver det.. ändå har jag noll och knappt nån tro alls på mig själv och min egna förmåga.

Halkar ikull.. Räcker aldrig till, varken för mig själv eller för andra.

Natten inatt har varit en kamp mot inte demoner. Den har varit lång, svart och uppgivenhetskänslorna höll på att vinna slaget om mina fortsatta andetag. Jag måste orka…

Håll nu tummarna att det löser sig och att jag blir uppringd under dagen.

Written by rakapuckar

februari 19th, 2018 at 6:13 f m

Selfdesigned visdom

without comments

Written by rakapuckar

februari 19th, 2018 at 4:40 f m

Sidan har legat nere

without comments

Teknikstrul ännu en sväng men vad gör väl det nu då den åter är igång!

Har ni det bra?

Själv är jag.. ja.. stressad och frustrerad.

Kbt:n börjar ta slut och nu är det ”Medveten närvaro” och sömnskola som ska ta vid.. Förhoppningsvis. Börjar bli less på att läkare jag varit i kontakt med byter plats och slutar stup i minut. Dessa orkar inte sätta sig in i just mig och på några minuters möte blir det bara pannkaka varenda gång vad det verkar. Piller i all ära men när biverkningarna är läbbigare än nyttan som inte känns av alls ihop med att görsäkringskassan börjat knorra om jobba let mitt och.. nä.. jag är skitledsen om jag ska va ärlig.

Mitt uppe i allt är en nära vän plötsligt jättejättesjuk och krassliga barn uppe på det.. Såååå trött.

Migränen börjar attackera alltmer frekvent och jag måste få till nån form av vettig livsförändring.

Nu kolla lite farmen. Kraaamelikram gulleni

Written by rakapuckar

februari 18th, 2018 at 9:34 e m

Hästkurs och sen v75

without comments

Igår fick överlycklig lillasyrra vara med och provborrar lite på vääärldens goaste snällponny som heter Jerker. Blev lite snabbaryck där direkt efteråt för en annan skulle ju börja jobba typ direkt efter. Tur att både kurs och jobb är på samma ställe.. Eller några hundra meter emellan för att vara exakt.

Var många av mina kollegor som var sjuka. Men det gick bra även om jag fick springa otroligt mycket i alla trappor uppe på Kongressen. Gillar ju att jobba på när jag väl jobbar men nog känns det lite i benen såhär dagen efter, det gör det..

Försöker att inte känns efter så djupt inombords hur jag egentligen mår utan bara köra på och sen hoppas att allt löser sig men det är bakslag på bakslag just nu. När jag väl somnar är det mardrömmar som övergår i svår panikångest och jag har såå svårt att se hur tusan jag ska klara detta..

Har via KBT:n lärt mig att dela upp i mindre portionsbitar.. göra delmål och sakta sakta ta mig förhoppningsvis i rätt riktning.. Känns iofs som att jag mest stampar kvar på samma ställe alternativt går bakåt. Ååh om jag ändå bara kunde bestämma riktning och sluta anpassa mig till den som i nuläget gör karriär och bygger egen stabil plattform medans jag återigen har i princip noll och ingenting.

När förskolan ringer och barna är sjuka vem är det då som alltid får släppa det viktiga jag har för händerna och abrupt avbryta? Vem får ta snudd på alla trotsutbrott och ja jo visst jag.. Nä jag börjar bli orolig och rädd.. Nu röja, tvätta och fejja. Vilket evighetsgöra det är.. och aldrig man känner sig färdig och klar..

Guy vilken gnällspik jag har då blivit (eller egentligen kanske alltid varit).Har det ju egentligen avundsvärt bra med två älskvärda kvitterbusande sötnoseungar och ett hus och bo i, flera underbara vänner som omän vi inte hörs av så ofta som jag egentligen önskar att vi gjorde ändå finns där och är helt helt underbara! Tack älskade ni att ni finns ❤️

Jag är sååå tacksam över min hälsa som håller mig vid liv och ja.. det finns otroligt mycket att vara tacksam över.

Kram allihopa från hon som ska börja se livet lite ljusare med start imorgon.

Förresten såg ni Mellon igår? Han är rätt duktig denna där Liamoo tycker jag..

Written by rakapuckar

februari 11th, 2018 at 11:07 f m

Vilka dagar det varit

without comments

Först och främst sorry och förlåt att jag inte uppdaterat så som jag borde men lyckades inte logga in. Jaja..

Uj, hmm var ska jag börja?!? Alltså det är sjukt jobbigt på jobbet igen, detta efter att det va ganska lugnare och okejigare ett litet tag.. Happ.. Sen har det hänt andra jobbigheter som ger mig konstant ont i magen. Försöker bita ihop och leta positiva vinklar men Hua vad det är svårt. Har iaf ordnat lokal till vår villaförenings årsmöte så om två veckor är det dags..

Idag fredag tog jag och en annan förskolebarns med våra 4 barn och åkte buss bort till leklandet i 4 timmar. Superkul! Förutom minstingens trotsutbrott som var.. alltså jag trodde jag skulle svimma..

Plötsligt sliter hon av alla kläder utom tightsen och kutar som en blådåre runt. Hinner fasen inte opp henne i dom där knöliga gångarna och läbbiga rören…

Tack gode Gud lyckades min väninna muta fast henne med en chokladbit. Ojojoj är heeeeeelt slutkörd.

Sen igår påväg till KBT:n då hoppar cykelkedjan av.. Alltså hallå.. Fy vilka fula ord som kom då.. Lyckades mot alla odds få på den helt själv,utan hjälp igen men inser att den måste nog spännas.

Sen har jag träffat en ny läkare. Skjutit sömnskolan på framtiden ett tag och försöker bestämma mig för vad tusan det är jag ska göra av mig själv här framöver.

Panikångestattacker, migrän och försämrat tålamod har gjort mig till nån jag inte trivs med att vara. Men har ändå tagit tag i några jobbiga bitar..

Just nu är det viktigaste viktiga att min äldsta dotter får gå i, ja hamna i samma klass som Tvillingbrudarna vars underbara mamma blivit min vän. Vi två stegade oss sonika iväg till den aktuella skolans expedition och pratade där med småskoleklassernas rektor. Hoppas HOPPAS vi gjorde ett bra intryck och att vi kommer få vistas där i krokarna jättemåååånga år framöver med våra ungar sen. Kändes bra på nå vis.

Som sagt hänger utanför klippkanten i en arm och nog fasen börjar den kännas skakig och rätt stum.. Frågan är ju hur långt fallet blir. Törs ju inte titta ner..

Kram o trevlig helg till fina fina ni som jag är så horribelt uruselt sämst på att bekräfta tillbaka och verkligen berätta hur enormt uppskattade ni faktiskt är!

Written by rakapuckar

februari 2nd, 2018 at 6:38 e m

Mmm

without comments

Written by rakapuckar

januari 26th, 2018 at 4:12 e m

Posted in Humor

Busfrö

without comments

- Titta mamma va fint lillasyster har klippt mig..

Höll på få hjärtstopp av chocken tills hon skrattande avslöjade att dom hittat ”nåns tappade hår” i en låda under skåpet i badrummet. Ha ha va visst nån gammal löslugg jag köpt nånstans nångång men sen aldrig använt.. Ja jisses.

Written by rakapuckar

januari 26th, 2018 at 11:43 f m

Skolval står för dörren

without comments

Vill ju så evinnerligt gärna att storflickan min får fortsätta gå ihop med tvillingflickorna vars mamma blivit en när och kär vän till mig. Saken är dock att dom bor i en annan del numer (flyttat) och med största sannolikhet närprincipsplaceras dom borta där i nån kontorsbyggnad som ska bli en akutlösning. Alltså borde dom inte om dom nu vill få fortsätta gå med samma förskolkompisar som dom ju redan haft i flera år?

Tre val ska man som förälder göra och om man då väljer den stora skolan härbortanför som nr ett och sen två tokpopulära skolor inne i stan som tvåa och trea borde man då inte garanteras en plats på den statliga här närmast?

Vi måste nog ta och ringa och prata närmare med dom som gör urval och sätter samman klasser.Vet ju att förskolans tidigare superklippa till pedagog (hon som tyvärr slutade) alltid såg till att dom som gått förskoleklass tillsammans fick fortsätta ihop men.. Nu är ju hon inte kvar tyvärr..

Nä det är en riktig cirkus vad gäller barnomsorgen i detta område just nu. Vikarier på löpande band, flera ansvariga som karriärar sig vidare och därmed lämnar oro och kaosfeeling efter sig. På småbarns just nu är bara en ordinarie resten nya ansikten var och varannan dag. Nu verkar min yngsta inte bry sig så mycket men.. äh.. trist

Ska försöka tänka positivt. Allt kommer ordna sig! Barna må va lite sjuka men hey det går ju över och jag är iofs också krasslig men ändå hoppfull och vid gott mod.

Nä nu ska jag göra ett ryck. Mat måste lagas och tvätt vikas sen bara hår borstas och lite så hej och hå.

kram

Written by rakapuckar

januari 25th, 2018 at 4:25 e m

Haha sjuuuukt kul

without comments

Min yngsta tös är stundvis helt makalöst rolig.. Just nu är småbrudarna hemma från förskolan då den yngre fått influensa med feber som kommer och går.

Tjuvlyssnade igår på när systrarna satt och småpratade med varann. Den äldre är tokstolt över att hon går på hästkurs och trots att hon missade förra gången och således bara varit med vid ett ynka tillfälle hittills så anses hon va lite av en expert sett från lillasysters perspektiv. Vet inte hur många gånger hon berättar vad öronens vinklar betyder, hur man ska borsta och varför hästar slickar på saltstenar osv.

Det har nu gått så långt att hon ”proffset” börjar kontrollfråga sin yngre syster för att säkerställa att det hon lär ut verkligen fastnar kvar..

Storasyster: – Vad hette ponnyn som va en kille?

Lillasyster: – Jäkeln!

Ha HA Ha HA ha HA (jag, mamman bryter ihop av skratt)

Storasyster irriterat – Näääe JERKER sa jag faktiskt.

Lillasyster envist: – Jäkeln Jäääääkeln JÄÄÄKELN äre VISST!!!

Ha ha ha ja jisses

Kanske dags att topsrensa örona lite ;)

Written by rakapuckar

januari 25th, 2018 at 3:53 e m

Posted in Barnen,Humor

En första Tand är lös..

without comments

Igår trodde storflickan att det va nåt som fastnat mellan nedreradens framtänder.. Vi tandpetepetade, tugga brödbit, tog fram tuggummi i hopp om att det obehagliga skulle ge med sig..

Idag föll poletten ner det är en första liten söt mjölktänder som är på gång att lämna moderskeppet munnen.,

STORT!

Lillasyster och pappa är iväg för och handla lördagsgodis och kotletter till middag men när dom väl är hemma igen ska dom också få ta del av detta spännande..

Minns rätt starkt känslan av när ens tungs heeeela tiden letade sig till tanden som va lös och sen den där spännande glipan som blev just undertill.

Nu lär ju lillasyyyster bli avundsjuk förstås men sen blir det ju hennes tur också, om ett par år eller två.

Fick skippa både hästkurs och kalas idag. Suuuupertrist men viktigast att inte smitta vidare eller bli än sjukare nu då det förhoppningsvis är över snart.

Va ju Elle galan igår. Dvs klubbafton för inbördes beundran. Gynning gjorde nån superlysterlyxhudvårdsbehandling innan i samma anda som Hollywoodeliten gör inför Oscarsgalan och Blondinbella hade valt en knasig längd på sin klänning. Hanna Widell såg kaxigt fräsch ut och lillasyster Amanda Schulman såg rätt olik sig ut.. Alice Bah gick loss i djurmönstrat och Läckbergskan hade lånat dyrsmycken hon och Anitha va där samtidigt som exet Calle hade med sin nya flamma. Undrar jag om dom blir glada av å ses dom här kändisarna som varit ihop men sen gjort slut eller om dom undviker varann bäst dom kan?

På jobbet mitt för ett tag sen dök en gammal ungdomsförälskelse upp. Nu pratar vi från unga uuuunga år så det är tokpreskriberat men nog kände han igen mig allt och tja, det va ju lite kul å höra vad livet hade burit fram i hans väg men vettefåglarna om det hade varit lika skoj om uppbrottet legat färskare i tid..

Vissa dom harvar på med en och samma för alltid dom. Det är respekt! Att behålla kvar respekten,värmen,stoltheten,vardagsglädjen,pirret och det positiva även när det börjar skava.. Det är verkligen duktigt!

Själv inser jag ju mer och mer och mer jag KBT:ar att jag är inte den jag är ämnad att vara – riktigt än.

Förhoppningsvis ordnar det upp sig en del nu på måndag med vissa jobbiga bitar. Måååste bli frisk o kry tills dess och även om solglittrande snön därute såg galet lockande ut (perfekt pulkaväder ju) så har jag stannat inne..

Om en stund ska tvätt hängas och kläder som torkat vikas och sorteras rätt. Alltså vilket trååååkigt evighetsprojekt men känns bra när man är färdig höll jag på å skriva fast det blir man ju aldrig hur jäkla mycket man än tvättar ikapp.

L.e.s.s

Nä upp med humöret och börja lev efter klokorden jag snubbla fatt på tidigt imorse när jag sprang jojo mellan sjuka ynkliga kramhungriga barn samtidigt som alvedon efter alvedon slank ner. Måååste ju hålla ihop för deras skull..

Orden där ja. Jo. Här ska ni få se:

Alltså inte bara snacka,tänka,fundera,grubbla,älta utan bara gööör och kööör på! Samt AVSLUTA det som påbörjas..

Kramelikram o tack att ni finns!

Written by rakapuckar

januari 20th, 2018 at 3:50 e m