Nattmaran den jävliga oinbjudna besöker mig namne mig varendaste eviga jädra natt. 

Tuffa hemska besked duggar tätt lite överalltifrån..

Har snudd på drabbats av telefonfobi då jag knappt längre törs svara när nån ringer ty det är så många många just nu som har det horribelt jobbigt med dödsfall, tumörer, metastaser, otroheter, svek,släktkrig, uppsägningar, jobbmobbning å gudvetallt.. Själv famlar jag också i ovisshetens kvävande labyrint. Försöker hålla hoppet oppe.. Bita samman men åååh..

Förresten: Rotfyllningen blev uppskjuten.. cyklade i iskall halkig snöstorm dit en morgon och möttes när jag kom fram av att nä, tyvärr hon va tvungen ta en akutare.. Happ.. Jag som ville ha det undanstökat å gjort. Hua.. Jaja blir ju sen senare ist men nä inget jättekul å ha framför sig.

Mer då? Tja pang så väger jag 6 kg mer helt plötsligt. Det äääär helt galet åååh borde börja träna men var i helskotta ska jag få fatt på den energin ifrån när livet ilar och värker..

Grinar uppskattningsvis flera liter tårar  i veckan.. Herregud hur tappade jag fotfästet så fullständigt alldeles?

Så otroligt tur barna finns men.. åh.. det finns saker runtikring dom me som jag gråter för. Fattar mig bara inte på vissa föräldrar som tycks älska att peta in käppar i andra ungars hjul.. Vargmamman i mig väcks till liv.. Vill hämnas.. Förstöra FÖRGÖRA men förnuftet håller mig tillbaka.. Karma brukar sköta det där på sikt åt en bara det att ”på sikt” verkar ta en hiiiimlade tid just denna gången..

Tackomolovom verkar döttrarna mina knappt fatta och förstå.. dom är mkt coolare å tryggare i sig själva än vad jag är just för tillfället..

Har ju börjat äta piller sen ett tag tillbaka i hopp om att med deras hjälp få ordning på mitt inre cirkuskaos bara det att dom gör mig sämre känns det ju som.. 

Gnäller, ältar, muttrar och rör till det 

Känner mig färdig och överflödig ja,som om världen skulle va bättre utan en gnälldeppig mig här

Tröstäter massa skit utan kompensation

Tappar hår i stora tussar (antagligen pga stress) 

Får självmordsimpulser flera g per dygn

Har inte tillräckligt med tålamod gentemot barna

Är tråkig, opåhittig och slölikgiltig

Slösköper sånt jag inte behöver för pengar jag inte har  

Bränner vid mat, kryddar frl(cayennepeppar på tomterött ost för kanel är= noll succé 

Rör till hemmet, tappar bort typ allt å mer ändå

Tvätthögen ursäkta tvättBERGEN  växer fortare än jag någonsin varit med om

Svettas kopiösa mängder, luktar apa och löser det genom att själv andas genom mun.. Euh..

Har ofta ont i skallen nu pratar vi SPRÄNG-AAAJ knaprar Alvedon dagligen

Bryter samman och tar åt mig och typ BÄR andras sorger och bedrövelser så jag själv knäar ihop

Kan inte koncentrera mig, ser inget hopp om mig själv är nere för uträkning

Har helt tappat självförtroendet där jag förr kände mig rätt duktig å bekväm  

Känner mig ful, sorglig och helt bedrövlig 

Får panikångesthjärtklappning i situationer jag förr inte ens reagerat alls på.

Har tårar i ögonen minst 5h per dygn

Orkar inte lyssna,bry mig om, finnas där, engagera mig som jag ju borde..har fullt sjå med å boxas med mig själv  

 

Som övervispad smörklumpiggrädde på det sursmakande gamla moset så har jag lyckats vrida brevlådelåset så att där är allt ihopfryst och oöppningsbart ååååh ORKAR INTE!! 

Känns skönt att snart få begrava denna tuffa skräckbläiga vecka snart i hopp om en ljusare härligare trevligare en som startar imorgon..

Nä, nu måste jag bara försöka börja ta tag i det här svåra att tycka om den dallriga porösa spillran av mig själv.. Det här kommer sluts riktigt riktigt illa annars och det förtjänar inte mina barn att behöva va med om..

Tack till alla ni älskade rara fina underbara omtänksamma gullisar för att ni finns och skickar ert stöd.

Kan inte gå in på detaljer men har sjukt ont i magen, är livrädd och fruktansvärt orolig inför delar av framtiden.

Samtidigt så vet jag ju att om jag har tur så kan det ju lika snabbt välta över och bli till nåt hisnande superduperkalastoppenbra!! 

Kraam från en som än inte helt helt gett opp..

 

 

 

 

 

 

Det här med att ha ilande värk i själen ihop med hjärnsnurrigt kaos är ingen bra kombination och absolut inget jag rekommenderar någon..

Har nu desperat försökt få ordning på mig själv genom hjälp som anses professionell dock utan de resultat främst jag själv men såklart även dom hade önskat..Det jävliga i denna kråksång är ju att det fasen känns värre, förr orkade jag ladda om,speeela min roll och liksom härda mig igenom på nåt vis numer vaggar jag mig irrande runt i fyrkantiga cirkelmönster och typ är nån helt annan jag inte känner igen och typ inte allsvill va..

Är en knepig skitnöt personifierad och bläbtvivale vad jag vill må bättre

Har nu gett diverse olika pillerpreparat rätt många chanser men min kropp responserar ju inte som den borde..

Känner mig uppgiven.. Håret trillar av mig i stora sjok och tårkanalerna är permanent utvidgade efter allt saltvattenforsande..

”Det fattar du väl att det satsas inget på sånna som oss.. vi är ju för gamla” Sa en klok människa jag känner.. 

Är det så tragiskt..

 

Herreguuuudsis det börjar va galet länge sen sist jag befann mig kringirrandes där i det s.k dejtingträsket..  

Om jag längtar tillbaka dit? 

ABSOLUT INTE!!!

Har ju vänner och bekanta förstås som letar, drömmer och längtar.. Som testar sig fram.. Dejtar loss.. Känner efter.. Dissar/hissar och tja virvlar kring och försöker ”välja” rätt

Hur ska kärleken kännas? Ska man nöja sig? Försöka blåsa fyr igen? Ska man bita ihop och känna tacksamhet över det man fått eller ska man sträva efter mer?

Jag är evigt tacksam för mina magiskt fina perfekta prinsessetjejer.. Utan deras fars inblandning och det hade aldrig blivit just dom två.. HEMSKA tanke..

Guuuud va bra det gått som det gått och blivit som det blivit i relationerna innan. För alla tårar och all ångest har definitivt varit värd livsbelöningen att få just dom ❤️❤️

 

Tänk om man bara kunde tjoffa bort sisådär 10 kg okärlek och pang boom skulle man ju känna sig bra mkt fiiinare igen.. Hur svårt kan det ca? Beach 2019.. ska jag banne mig kliva ut från vassen ATT jag ska😜

Med andra ord kan man fortsätta moffla i sig några lite fööör många rutor var och varannan dag.. 

Är ju typ allt annat än normalt att få gallanfall när man dricker i sig en kopp.. Att jag då aldrig lär mig..

Ser ju såå mysigt vuxet ut att knalla kring med en scnygg kopp i näven men Nae.. Inget för mig -tyvärr..

Medan en annan ser både muppig å helknasig ut.. Knäppt ändå hur uteåcyklardum man får va som hellre fryser öronen nästan flouriserat röda än att man har nåt mössaktigt draget utanpå dom..

Hörrni huuur förkyld tror ni Propulsion är på en skala.. 

Va skönt att 2018 går i graven och att ett nytt fräscht år tar vid.. Har varit ett kämpigt,prövosamt, ångestladdat, själatungt och rätt ohälsosamt år. Många jag tycker om har blivit sjuka,svårt sjuka.. Två har gått bort och nä.. Det gör ont i båd hjärta och själ. En annan helt magiskt snäll fin å rar människa är hår ärrad av den där jädrade skiiitsjukan som blommar upp i fler och fler för varje år.. Tårar rinner nerför kinderna på mig hör där jag sitter i mörkret och minns..

Själv har jag som vanligt slagits med inre demoner, oroat mig för jobb, framtid,ekonomin men framförallt för familjens fortsatta varande eller risken att den upplöses..

Ibland har jag nästan gett opp men så har då barnas kärlek hållit mig kvar- tackolov

Det smäller av raketer utomhus just nu och har så gjort i flera timmar. Jäkla karlarslen som inte tänker på alla stackars djur som mår dåligt och blir rädda och inte alls har valt detta otyg.

Vi bor ju jättenära Solvallas stallar och jag veeet att hästarna där mår jätteJÄTTEdåligt..

Okej om smällfjantesmåkukasen kunde panga mellan typ 23.55 och 00.15 men Nää det ska dras ut på lidandet.. äckliga kräk är vad dom är!! Men tur att karman kommer slå tillbaka på dom förr eller senare.. Fy fan va stört att smälla bort massa pengar på typ iiiingenting.. herregud å mest för å impa på kompisar som är över på middag nä.. 

Djur jag har haft har aldrig brytt sig men alltså nä. Sen tänk barn som flytt från krig.. Smällarna i deras öron måste ju väcka rejält med ångest..

Nu kommande år ska jag försöka bli lugnare inombords.. Inte brusa upp så.. Hitta harmoni.. Ta hand om mig och min hälsa.. våga känns Lugn.. Få viktiga bitar på plats.. Jag tänker komma igång med träningen på ett eller annat vis och sluta tröstätare massa skit och använda kroppen som nån slags soptunna.. Jag ska försöka hitta mer balans och försöka få ordning både här å var. Mitt mål är styvmodern vän med mig själv och försöka inse att jodå jag har också ett värde.Sen tänker våga mer. Samt bli och känna mer tacksamhet.. Sen ska jag 

Läste nånstans nåt så himla bra mål: ”Jag ska jobba på att bli vackrare inuti” Den snor jag ;)

Kramar till härliga bästa ni och tack att ni finns

Ska bli bättre på å blogga loss också framöver här. DET lovar jag ❤️ Lite mer som förr i tiden.. Det är ju rätt kul när man väl kommer in i det 

Alla måste ju få minst ett gärna två eller tre paket. Barna självfallet viktigast! Är ju en sån som handlar lite julklappar då och då under året- DET känns extrabra såhär just för tillfället när inkomsterna inte är fullt så spruttibangbangestora som jag egentligen hade önskat att dom va. Uuuuutgifterna däremot Ojoj DOM skenar iväg.. Rotfyllningshistorien törs jag inte ens tänka på vad det kalaset kommer gå på.. Sen nyss 2890kr i barnförsäkring osv osv..

Men vad gör sånt viiiiiktigast är ju att man får va hyffsat frisk och vid liv och fortfarande med i denna spännande läskiga annorlunda livsmatch..

Tänker på min framlidne kollega och vän vars förra jul blev hans sista. Jag lånade då ut 1000 pengar till honom så han iaf kunde handla och unna sig lite julmat och även om lånet aldrig betalades åter så vet jag att han nog hade tanke på att..Struntesamma hans livsresa är nu över, avslutad och till ända..

Livet ja.. Det tuffar på, är tufft men.. 

Nähä nu måste jag fixa härhemma. Farmor å farbror på ingång ååååh va mkt som är ogjort än.

 

Kram fina ni. Hör av mig mer sen

 

 

Herregud va jag känner mig utmattad och darrigt slutkörd och faktiskt fullständigt själadränerad.. 

Det va vackert, förtvivlat sorgligt och alldeles omtumlande.

Skriver mer imorgon..

kram