rakapuckar | 08 februari 2010
Vet inte om ni sett denna kreationen men är det inte läckert
En SÅPBUBBELKLÄNNING
Så himla cooolt ju
Jag tycker om såpbubblor som bara den och jag tycker Lady Gaga är tokabra
Alltså är ju denna kombination typ OSLAGBAR
Japp var bara det..
rakapuckar | 08 februari 2010
Rättså faschinerande egentligen att alla vi har varit pyttesmå å knubbiga små blöjbajsande filurer
Vi har skrikit som besatta då dom stora dumma inte direkt fattade vad det var som vi ville
Några har kissat i stora strålar rätt i ansiktet på dom som sen ska betala vår mat och fixa vårat husrum i massa många år framöver
Tänk vad många frågor vi har ställt sen när vi vuxit opp några centrimetrar och först lärt oss gå och sen också prata
Vilka jäklade utvecklingsframsteg där i början
Hmm inte går det lika snabbt nuförtiden minsan – inte riktigt..
Tänk att alla vi har krupit kring och slitit i sladdar och haft sönder saker utan att förstå deras värden
Vi har alla cyklat ikull och fått skrubbsår och sen blivit omplåstrade
Några av oss har åkt skottkärra andra har skjutsat andra i en sådan
Tänk vad många gemensamma nämnare vi har som vi aldrig talar högt om
Som bara är där i våra ryggsäckar vi bär kring på utan att dom kanske egentligen syns här utanpå
Tänk att vi alla en gång i tiden bodde inne i våra mammors magar
Omgivna av massa vatten som skvalpade runt när hon gick
Å nu sitter vi här och har utbyte av varandra på ett eller annat sätt
Himla coolt faktiskt.. Ja tänka sig ändå..
Vi har alla bajsat i blöja som små men vi kommer nog inte alla bajsa i blöja som pensionärer
Några av oss kommer trilla av pinn innan dess
Olyckor och sjukdomar kan vara framme och jaga ikapp oss om vi inte hinner undan
Ja jisses
Är det verkligen detta härat som är livet
Det vi har runtikring oss och är mitt uppe i nu?
Antagligen
Uppenbarligen
Frågan är vad man ska göra av ét
Nu ska jag iallefall snart om en liten stund titta på film hur man rattar brum-brum
sen kanske vi beger oss ut och provar lite på riktig också det berors lite på
Idag har jag varit ganskasåduktig och bara kräkits en enda gång
Känner att kroppen håller på å ger upp den är rejält less på denna ohumana dumhetsbehandling
Hmm undrar jag varför jag aldrig blir kallad på såntdär bedömningsamtal
Vore ju bra att få komma igång med lite vård
Jaja men nu är det som det är
Tänk vad dumt att här mitt i livet hålla på å göra sig själv illa på detta viset
Nä jag måste se till att få lugn och ro i själen
Ordna till tillvaron så att jag slipper gå med denna oro, stress och ångest hela tiden
Ett litet steg om dagen.. Så är jag nog snart igång igen..
*hoppas d*
Tänk ändå för 33 år sen låg jag och vifta med både armar och ben.. Kanske jag höll på att lära mig krypa..
Bara mamma som vet.. mamma som vet..
Vad gjorde du för 33 år sedan?
rakapuckar | 08 februari 2010
Där står du i solen med ett tunt lager snö på dina sittbrädor minsann..
Hur länge har du stått där måntro?
På samma plats vid samma vatten som såhär vintertid är täckt med först snö sen is
En livboj hänger intill dig där precis på trädstammen och frågan är har du någonsin sett den användas
Jag har traskat här förbi dig säkert flera hundra gånger de senaste åren som jag varit bosatt härnere
och aldrig aldrig någonsin har jag sett någon som sitter på dig
Men du står där och inbjuder till att vila en liten stund om man nu skulle känna för och vilja det
Du finns där troget väntande tills den dag man kanske behöver detta
Säg mig du vinterbänk så vacker och såhär års väldigt kall
Har du det bra där du står?
Ja utsikten som sådan kan du väl inte klaga på. En sådan skulle inte ens jag tacka nej till.
Finns ju drösvis av bänkkollegor till dig som har det bra sämre ställt. Men du du har ju sjöutsikt..
Har det hänt något spännande däruppå dig som du vill berätta om?
Kanske något nyförälskat par som inte kunnat hålla sig hela vägen hem utan idkat *host host harkel*
Eller kanske det suttit någon gammal äldre vis människa på dig och berättat hemlisar från svunna tider?
Är det möjligen så att det på dig parkerats rumpor av kändare slag som vi alla borde känna till vilka dom tillhör
Vem vet, du kanske räddat livet på någon som plötsligt blivit sjuk och tack vare att du stod där fick lite välbehövd vila
Men sådant kan man förstås aldrig med säkerhet veta
Tycker du är fin iallefall
Du lätt snötäckta vackra vinterbänk
Kanske jag vid nästa prommenad ska prova på att sätta mig lite försiktigt på dig
Sådär så vi får lite fysisk närkontakt för en gångs skull
Ja så får det nog bli.. Om jag bara kommer ihåg´t
Någon som vill gå med och sitta bänk?
Inte vilken bänk som helst utan just denna här på bilden såklart..
rakapuckar | 08 februari 2010
Det finns en Te-sort som säljs som bara den borta i landet som kallas England.
Förut gick detta Te bara att köpa i The English Shop men nu har jag upptäckt att fler och fler butiker erbjuder det
Hemköp, konsum ja bara för att nämna två
KÖP EN FÖRPACKNING DU OCKSÅ det är helt otroligt Gott!
Lite socker å mjölk å man är nästan i himlen
Vill man spetsa till drickupplevelsen ytterligare ska man handla hem en sånhär
Har man en Tobleronebit smältandes i munnen samtidigt som man låter lite PG`tip Te skölja över biten
Jisses då blire sprutt på smaklöksexplosionen
Mmmm
ME LAJK A LÅTT!
Just precis detta händer i min mun precis nu i skrivande stund
rakapuckar | 08 februari 2010
Här har ni en av mina närmsta vänner Robert.
Vi träffas kanske inte så jätteofta som vi nog båda skulle må bra av att göra men livet innehåller ju så mycket strul å bök hela tiden.
Han är en sådandär bror som mamma aldrig har träffat.
En jag adopterat till att bli mitt syskon bara för att jag aldrig fick någon egen riktigt bror av kött och blod.
Han är klok som en bok och snäll som en ko.
En sportfåne utan dess like och med galet många järn i sin eld.
Igår kom han och hämtade upp mig och en nyspöad hund sen gick vi på en välbehövd prommenad längstmed vattnet.
Vi pratade om livet
Om hur konstigt saker och ting blir fastän man satsat både hjärta och själ
Vi pratade om svek
Om det läskiga med förändringar som ofta har en tendens att bli något väldigt bra i slutet om man bara vågar åka med hela vägen
Är så glad att ha vänner av denna sort
Är så tacksam detta livet för Er människor som bryr er och är så generösa med er klokskap, omtanke och kärlek
Ni vet vilka ni är
KRAMAR I MASSOR TILL ER ALLA!!!!!!!
Kan säga som så JAG HADE långkalsonger på och jag frös INTE
Det hade inte R och han FRÖS som fasen
Barasånivet
rakapuckar | 08 februari 2010
Igår bokade jag och min braiga kompis som även vill bli kallad ”min bror” upp oss på en promenad.
Tanken var att jag och vovven skulle förpassa oss dit ner till parkeringen vid vattnet som han stod och väntade vid
Sagt och gjort vi började gå dit och på vägen pratade jag i mobilen med en fd kollega mest för att kolla av om vederbörande kommer ihåg några specifika händelser som inträffade där på jobbet i samband med att han jobbade extra där. Han påminde mig då om mera elände som jag själv lyckats glömma bort och förtränga och berättade också om att han har kvarsparade sms i sin gamla telefon från den tiden som jag skickat där jag var orolig och ville att han skulle komma och möta upp mig då arbetsdagen var slut
Mitt i detta samtal så dök en gigantisk superSTOR araaargh hund upp
Hon var en amstaff korsad rottis med nån mer kampras i sig
Ungefär TRE gånger större än va min gamla snart 12årige gubbhund är (han haltar dessutom sen några dagar)
Tjejen som höll i hundens koppel vägde kanske 15 kg mindre än mig och var spinkig som jag vet inte vad
Hennes kille gick några meter bakom och såg rätt bakfull ut
Hursom tjejens hund såg galen ut och hade fradga runt hela munnen
Jag gick en stor omväg för att inte reta upp den mera än den redan var men det hjälpte inte
Hunden slet sig och kom i tre gigantiska jättehopp fram till min
Jag släppte också kopplet i hopp om att han KANSKE skulle hinna springa undan
Men nej nej och åter nej
HUNDJÄVLAHELVETET DÄR bet ett rejält grepp i min hunds hals och kastade upp han nästan en å en halv meter i en snödriva
Han ramlade på ryggen och fattade ingenting men var skiträdd såklart och försökte sprattla sig själv rättvänd men hann inte för benet är ju ömt å han fick inget grepp med sin tass
Jag försökte kasta mig in och få den där dumma hunden å bita i mig istället
Slet i käkarna på den och försökte komma åt ögonen å klösa i
(då brukar dom släppa)
Sprang runt och försökte komma åt ljumskarna för nyper man hårt som fan däri så släpper dom också käftgreppet men den sprattla å for runt som fan å jag var så chockdarrig att jag fick lixom ingen styrka
Den stora feta starka muskliga äckliga hunden fick ytterligare ett kraftigt grepp om mins nacke
JAG SKREK SOM BESATT ÅT DOM Å TA BORT SIN JÄVLA MÖRDARHUND
Å snubben den sega jäkeln han SPRANG INTE FRAM utan lixom luffsade i slowmotion
Tjejen den lilla späda ropade åt mig att lugna ner mig
”Dom sköter det där själva Låt hundarna göra upp”
DERAS HUND HADE VÄRSTA ÖVERTAGET FÖRIHELVETE!!!!!!!!!!!!
Jag såg hur min hunds ögon rullade bakåt och blev alldeles vita
Sen hans ÅNGESTSKRIIK… Fy helskotta det fick mina ådror att isas till blod
Jag trodde verkligen där och då
att hans sista stund var kommen
Jag tog då sats utavbarahelvete å tänkte tjonga till deras hund i bröstet å rakt på hjärtat men PRECIS DÅ
lyckades killen få upp käftarna på deras best så att min hund kom loss
Han bar iväg med sin galet sprattlande morrande hysteriska odåga och slängde in den i bilens baklucka
Sen började tjejen känna igenom min vovve och jag jag låg i en gråthög på gatan och skaka å var i sån chock att herregud
Såg ändå där i pereferin att han rörde på sig och stod upp och såg skamset chockad ut men ändå viftade han lite försiktigt på svansen av hennes omklappande beröring. Hon hittade godis i fickan som hon gav honom och han åt å verkade nästan direkt glömma bort det olusteliga som precis hade hänt.
Ringde Robban (broren) och skek i hysteri att han skulle komma å killen i fråga gav mig adressen vi stod på å sen kom väl han med bilen tror jag och pratade med dom och jag var fortfarande helt jävlade i chock. Såg helt svartrandig ut i ansiktet av alla tårar.
Tack å lov har hunden min så mkt och tjock päls att det blev inte så farliga skador
Han fick lite blodrinn under ena ögat och sår på benet sen var han mörbultad och öm
Vet inte vad som hände riktigt men vi fick telefonummer och tog regnr
Tjejen bodde här i kommun och killen va på besök med sin hund
Kanske borde jag gjort en anmälan men det gick ju rätt bra – trots allt
vågar inte ens tänka på hur ledsen jag skulle blivit om han inte fanns mer
Älskar honom så vanvettigt alldeles
Min lilla hårande knasbollesambo..
SPECIELLT helvetiskt hade det varit om han försvunnit just nu
Eller det är nog lika jävligt när det väl händer men ååh det är så jobbigt allt som är
Speciellt nu då jag mår som jag gör av allt som varit och ÄR på jobbet
Fattar inte att dom inte bara beviljar mig terapi rätt upp å ner som dom först lovade
Hur länge ska det måsta ta
Det är därför jag inte kan gå och samtala
Jag har inte fått något OKEJ från arbetsgivaren än då det ju är dom som ska betala
Har förstått att det finns dom som tror att de var jag och terapeuten som inte fungerade i kontakten med varandra
Det är SÅ FEL det kan bli
Jag kände mig glad att jag äntligen tagit mig dit och kommit igång
Kände mig hoppfull inför att få bort dessa otäcka hjärnspöken som förföljer mig så
Jag var ju dit och träffade honom en gång för det måste man ju göra för att han ska kunna göra en rättvis bedömning över vad han tror det kommer måsta ta i antal timmar för att gå igenom och bearbeta det som hänt
Ett kort telefonsamtal säger ju inte alls så mycket - man måste ju ses öga mot öga
Hade nog väldigt tur som kände direkt att det här kan bli något bra
Som jag förstått det på många andra så måste man ofta prova sig fram och gå på 1:a samtal med flera innan man känner att det fungerar
jag passade ju på att boka in ett möte till då jag tänkte att alla sa ju till mig hur viktigt det är att jag kommer igång med det här
Men sen blev det ju som sagt stopp i maskineriet
Han hade fått ett mail från min arb.givare där dom bad oss bromsa upp och inte boka in något mer möte förrens dom återkommit med ett okej.
Jag kan väl fatta att dom inte kan bevilja mig hur många samtal som helst men visst fanken borde jag väl få komma igång
Förstår faktiskt inte
Trodde vi var överrens
Dom pratade ju allesammans om att det var SÅ VIKTIGT och SJÄLVKLART
Dom har alla erkänt och sagt att det inte gick rätt till där när det otäcka hände
Att dom brustit och gjort helt fel
Terapi för att få bearbeta var det minsta dom kunde ge mig som plåster på såren men ÄNDÅ
ÄNDÅ BROMSAR DOM OPP DEN OCKSÅ
Känner mig så satans sviken
IGEN
Hör dom av sig och kollar hur jag mår
NÄE
Ingenting
Just nu känns allt bara så ovisst och rejält irriterande
Bestämde inför mig själv att har dom inte hört av sig innan helgen om att det är okej att jag bokar in tider för samtal
ja men då vet jag
Då har jag fått ytterligare ett kvitto på att min hälsa och hur jag mår
inte alls spelar någon som helst roll från deras perspektiv sett
Jag har långt tålamod men inte hur långt som helst…
Min hund höll på att dö igår
Det om något blev ytterligare en väckarklocka för mig
Jag kan inte gå kring och ha det såhär
Må såhär
Det räcker nu