Vänligen läs inte bakåt om det som svamlas om i inlägg innan detta.. Denna hjärtegodis är avfotad uppe på Solvallas parkering en lagomkall Marslördag när vi och barnen var upp dit för att träna minstingen på att Cykla. Tyckte hon jomsade sig och inte alls var fokuserad på uppgiften. Blev irtiterad på henne och hon frös ändå så vi gick hem igen.
Detta inlägg bildar en gränsdragning mellan livet före och livet efter.
Herreguuud så förkyld jag är. Det började på kvällen i Torsdags när jag ju fyllde år. Blev hes och fick allt ondare i halsen. När jag vaknade i fredags ländes det som rakblad instuckna i halsen och fy va det är jobbigt. Sen har det eskalerat. Blivit till frossa och feber och den jäääävligaste av hosta. Näsan är en sprutande snorfontän och hostan den eskalerar när jag trodde den skulle börja avta.
Egentligen va ju tanken att barna skulle gått på förskolan igår måndag men jag klarade inte gå dit, va heelt utslagen. Dom fick bli hemma med mej.
När lunchfix närmade sig hade jag jordens febertopp så då frågade min minsting om dom kunde få äta ostkrokar med små dessertgafflar ut djuptallrik och hon blev mäkta förvånad när jag lycklig i hågen svarade:”Ja men såklart ni får det!” Hon hade liksom väntat sig ett:NEJ men självfallet INTE (vilket ju under normala omständigheter såklart hade kommit) Blev en del Greta Gris glo’ning idag om jag skriver så..
Jo måste berätta.. Ungarna mina är verkligen omtänksamma och söta. Dom hämtade vatten.. En extra kudde.. Klappa mig på håret och sa ”snart är du frisk igen lilla mammagullisen” ååååh va rörd man blir. Sen ritade dom fina teckningar i massor och klippte hjärtan.. I massor! Nu menar jag M.a.s.s.o.R!! Såååå underbara!!
Urusel mamma jag veeeet det där med snacks till lunch men skitesamma.. Där och DÅ var det det bästa förslag jag hört i kvinnaminne kändes det som..
Hursomhaverbarnenkär så tvingade jag med mig själv bort till brasan en stund. Rösten bar inte och halstabletter går åt i strid ström. Höll mig på avstånd från folk och hostade i armvecket. Herreguuuuuudsis va kallt och fy va bena kändes som spagetti men jag gjorde’t..
Sen nu inatt tog jag mig så en hutt Cocilane Efytelin eller hur hostmedicinen nu heter och direkt efteråt ett Sweetmint Extra tuggummi och det var där och i den kombinationen då hostmedicineftersmaken som låg kvar på tungan liksom blandades med tuggummismaken.. Det va DÅ den LJUVA smakmusiken uppstod i munhålan på mig!!! Nästintill ett s.k Halleluuuuulja moment!
Testa gärna vid tillfälle!! Woooow!!
Jag är ju vrålemot droger som ni vet men alltså.. Nog är det en rätt skön lugnande känsla av detta morfinpreparat i kroppen. Man blir liksom avslappnad och seg.
Har så satont i hostmusklerna för att inte tala om där i halsen. MÅSTE få ner antalet hostattacker om jag ska överleva detta.
Alltså ärligt… Borde det inte börja vända snart. Känns ju som det fortfarande mest eskalerar och blir jävligare och än värre..
Såklart jag bälgar i mig vatten och spottar ur mig de sega små slemklumpar som blir och jajamen snorpapperhögen hittills består nog av typ tre fyllda Icapåsar eller nåt. Mm sen skavsår under näsan på det så har ni mitt läge just nu… Jo just det för att krydda upp eländet kan ni lägga på menstruationsläckage från h-vete med magsmärtor ej av denna värld.
Klockan visar på halv 4 här mitt i natten och ni må tro småfåglarna sjunger i kör utanför fönstren. Lite som en lågstadieklass typ där allihop sjunger högt som fasen för å höras och alldeles för många av dom typ hellre än bra om ni då förstår hur jag menar.
Ska försöka tippa ikull och njuta mig in i drömmarnas värld av denna morfinkänning rätt stark.
Kram på Er och TREVLIG Valborg omän aningens sent ;)
Mitt i alla svullna ögon och smärtor lite här och var så försöker jag påminna mig om att det här är ingenting mot va min vän genomlider med cancern..
Mitt skit går ju över. Hoppas jag..
Min yngsta tös är stundvis helt makalöst rolig.. Just nu är småbrudarna hemma från förskolan då den yngre fått influensa med feber som kommer och går.
Tjuvlyssnade igår på när systrarna satt och småpratade med varann. Den äldre är tokstolt över att hon går på hästkurs och trots att hon missade förra gången och således bara varit med vid ett ynka tillfälle hittills så anses hon va lite av en expert sett från lillasysters perspektiv. Vet inte hur många gånger hon berättar vad öronens vinklar betyder, hur man ska borsta och varför hästar slickar på saltstenar osv.
Det har nu gått så långt att hon ”proffset” börjar kontrollfråga sin yngre syster för att säkerställa att det hon lär ut verkligen fastnar kvar..
Storasyster: – Vad hette ponnyn som va en kille?
Lillasyster: – Jäkeln!
Ha HA Ha HA ha HA (jag, mamman bryter ihop av skratt)
Storasyster irriterat – Näääe JERKER sa jag faktiskt.
Lillasyster envist: – Jäkeln Jäääääkeln JÄÄÄKELN äre VISST!!!
Ha ha ha ja jisses
Kanske dags att topsrensa örona lite ;)
Hon håller ju som bäst på med att lära sig bokstäver och det är nog bara en tidsfråga innan hon knäcker den berömda läskoden..
Idag hamna vi vid denna skylt i samband med att bommarna kom ner.
– Vad står det där mamma?
– Vi hjälps åt och ta ut bokstäverna så ljudar vi tillsammans sen..
Sa jag och så vi gjorde..
Sen när vi båda hörde vad det stod så viker härliga ungen upp blicken mot himlen och börjar spana efter tåget!!
Åååh.. Ja men egentligen är det ju faktiskt bokstavligen exakt just precis så som det står;)
Nog var det allt en himlade tur att just lilla fina du förtrollade dig in i mitt liv och gjorde det helt mammamagiskt.
Älskar dig bortom all sans och vett. Till universums bortersta punkt och tillbaka igen. Varenda dag tillsammans med dej (och lillasyster förstås) är den ljuvligaste av livsgåvor något levande väsen överhuvudtaget någonsin tagit emot.
Ditt skratt och ljuvliga leende är som läkande balsam för min själ. Dina finurliga frågor får min hjärna att kullerbytta och hjula runt av knasbollig lek. Hela du är som tidernas högsta Eurojackpotvinst gånger 12 och jag är så enormt otroligt tacksam över att få vandra längst min livsstig, numera även din livsstig- tillsammans med dej!
Tycker så himla synd om alla bra människor därute som går miste om ditt personliga solskensutrålande och din hjärtliga värme.
Tack tack tack fina älskade barn att du kom till mig precis i rättan tid! Dessa ord gäller självklart även som jag skrev tidigare, även din Goa söta fina lillasyster.
Helt otroligt att lilla jag av alla är utvald att få dubbelt upp av alla dessa magiska bubbliga ljuva helt mirakulösa känslor som ni två lyckotrollungar skapar i mig bara genom att ni existerar och finns!!
Ni är LÄTT det bästa som detta liv har gett mig!
Tack att ni finns!!!
Här sover födelsedagsbarnet fortfarande helt ovetandes om all aktivitet som pågår runtikring.
Här ser ni en toktaggad, pirrig, smygande pakettasslande. Storasyster..
Yrvaken och något chockad.
Tur man har en rutinerad storasyrra som kan hjälpa till..
Efter paketöppneri blev det tårtadags
Prinsesstårta såklart till vår fina älskade prinsessonge.
Nu ska här ordnas med fiskdamm.
Känns som om dotra är rätt nöjd med sin dag såhär långt.
Roligaste presenten var uppenbarligen en Lidlköpt lekträtårta sen kom nog Pippi Långstrumpreflexen därefter hihi.
Ja så kan det bli ibland.
Ha er alla en ljuvlig söndag.
Kram från mig och min lilla inte längre så jätteunga familj
Sååå imponerad av mina döttrar!!
Jag ställde fram alla ingredienser sen skar storflickan min smörtärningar själv, måtta opp allt själv, rörde ihop och gjorde bollar. Lillasyster assisterade med att ställa ut formarna och äta deg. Sen hjälptes dom åt att göra hål med sina tummar samt pilla i sylt med liten sked.
Jag skötte om gräddningen men resten gjorde dom två sköningarna.
Helt otroligt va duktiga dom blivit och snudd på inget kladd eller spill heller.
Hur hallongrottorna smakade?
Himmelskt såklart!!!
