Archive for the ‘Minnen’ Category

Ett av mina allra första minnen från då jag var pytteliten var när jag satt på pottan hemma på Storåkersgatan där i mitt barndoms norrland. Huset var som alltid rött med vita knutar och pottan den var ljust rosa, nästan lite vid..

Mina storasystrar hade också suttit på samma potta och säkert fler ena också bara det att vilka det var har jag ingen som helst aning om.

Blev lite full i skratt nu då jag fann en exakt likadan rackare till salu i en auktion på Tradera..

Kanske man ska slå till… Måla opp den.. Göra den fin..

Minns hur jag satt där och väntade på att det skulle komma nåt som aldrig ville komma..

Jag ropade på mamma och ropade på pappa men nä dom svarade båda var för sig

”Nä sitt du där tills du gjort färdigt det du ska”

Tillslut kom jag troligen på tricket ni vet då man lixom själv trycker på för att skynda på..

Innan satt jag och väntade på att det skulle ske per automatik om ni fattar..

HAHAHAHA

Ja jisses..

Kommer såväl ihåg hur jag satt där med små händerna mot armstöden och såg ut som en liten mormor ungefär..

Inte för att mormödrar kanske brukar sitta på potta men..

Hursomhaver så blev jag väldans full i skratt då jag såg denna och känner DU för att kanske köpa dig en nostalgiklippepotta så VARSÅGOD Klicka då här

.. dom andra härhemma sover.

Jag stirrar upp i taket.

Tänker på mammas kropp där under jorden..

*gråter*

Två månader nu sedan jag pratade med henne sist..

Känns på ett sätt som igår på ett annat som en evighet sedan..

Längtar efter henne..

Allt tog slut så himla fort.

Det börjar så sakta sjunka in nu.

I går satt min närmsta vän på sin mammas begravning.

Varför ska just vi bli föräldrarlösa för när andra får behålla kvar sina föräldrar…

*gråter*

Är sådär skör och överkänslig just nu.

Imorse bröt jag ihop då jag kom å tänka på att jag inte ens heter samma efternamn  som min dotter..

Känner mig utanför som aldrig förr..

I fönstret lyser mina vita kvistrar med dioder virade kringom  sig.

Utifrån ser det nog kanske lite ut som julbelysning men skitesamma.. Dom ger ett mysigt rogivande sken.

Har googlat efter gravljus som lyser i flera många dygn.Sådana som har timer inbyggd. Ska beställa och köpa ett sånt och be syrrorna mina ställa dit det.

Skulle gissa på att gravstenen är iväg på gravering,eller inhuggning av tilläggsnamn kanske det heter..

Egentligen galet va dyrt och kostsamt det är att fylla på mer mer text..

Men men..Såklart även mammas namn måste stå där under pappas..

Shit va jag saaaknar dom..

Tänk för 30 år sen var det dom och jag som bodde där i huset tillsammans och var en liten famlj. Syrrorna dom äldre hade då börjat flytta hemifrån och..

Nä det sjuka är ju att det inte alls känns särskilt länge sedan men det är ju en hel del år sen.

Om man tar tiden som gått från då fram tills nu och lever den ett helt varv till ja men då är jag plötsligt pensionär och äldre ändå..

OTROLIGT va kort tid man har på sig.. Va fort det går..

*läskigt*

Vi pratade om det häromveckanm jag och nån. Om att man på en och samma gång är alla åldrar man har varit i, och detta så länge man lever. Att hjärnan inte alltid greppar hur gammal man hunnit bli för man känner sig ju inte så ”gammal”…  Det händer att jag känner mig som en tonåring ibland.. Lite trotsig, sådär att jag har svar på tal vad gäller allt,att jag har lösningar på det mesta och att ingenting är direkt omöjligt..

Sen stannar jag upp för en stund. Inser att nej nej jag är ju faktiskt mamma numer.Jag har klivit upp ett pinnhål.

Det trista är att min mamma inte fick vara mormor åt min dotter speciellt länge. Hon hade älskat att få höra om tänder och att hon numer är grym på att spänna sina ben och stå vid fotpallen och hålla i sig.. Börjar fundera lite lätt på om jag ska köpa henne en såndär rätt ful mjuk inomhushjälm som extra säkerhetsåtgärd utifall hon börjar ramla och ha sig.. För å skydda lilla söta huvudet..

Onödig utgift kanske.. eller vem vet, kanske den bästa investeringen någonsin..  Nä nu måste jag försöka vila lite. Det är ju en dag imorgon också..

STOR KRAM från mig och sjusovarna här breve mig i soffan..

 

 

Egentligen är det ju en rätt festlig tillställning bara man har kostymeringen klart för sig ett tag innan.

Är rätt rejält stressande när datumet närmar sig och man än inte kommit på alls vad tusan man ska vara utklädd till..

Själv har jag varit utklädd till allt från Madonna till Bob Marley, nån gång var jag ett argt litet bi..

Nä det är inte så ofta jag varit på maskerad, inser jag nu då jag tänker efter..

Lite synd det, för sånt är rätt kul..

Ska banne mig arrangera igång en stor sådan sen senare när lillan blir lite äldre..

För hon kommer nog gilla det skarpt, precis så som jag själv gjorde då jag var liten..

Hur ofta blir du bjuden på maskerad?

Hur ofta arrangerar du själv maskerad?

Ha ha nä nu minns jag ju, senast jag var iväg på en var en där jag själv var en av medarrangörerna…

Temat på den var: Hora/hallick eller vamp/maffia

Ha ha ha herreguuud ändå

Vad jag var utklädd till den gången? Tja, typ glädjeflicka ;)

Har tyvärr inga bilder kvar från den festen här i min dator då många datorer kraschat för mig sedan dess så dom finns inte kvar men

Klänningen var kort och i lack. Stayupsen var i nät och kroppen rätt slimmat fin.

Läpparna illröda liksom det nästan galet långa naglarna..

och klackarna oj oj dom var faaarligt höga, 12 cm och spetsiga som 17 ;)

Ha ha ha, vi hade hyrt en fin festlokal, det ingick buffémat och vi hade godisregn och kostymtävling. Musiken den spelade och kamerablixtrarna flödade.

Vi var ett gäng människor som träffats på den då rätt populära M/S Spray chatten.

Människor från hela Sverige strömmade till och några var faktiskt t.o.m portade.

Folk fick betala in biljettpriset i förväg och vi hade en fin gästlista som bockades av.

Jo egna vakter t.o.m..

Ja jisses, det börjar nu vara rätt många år sedan men minnet från den kvällen när fötterna värkte  som fan, den glömmer jag aldrig.

Vilket år det var? Oj oj ingen aning.. Men vovven han fanns iaf.. Men vem som vaktade honom den kvällen det kommer  jag faktiskt inte ihåg..

Konstigt vad minnet börjar svika en såhär nu då man börjar komma sig upp i åren lite ;)

Tjenare alla Rp-diggare (ha ha minns ni han Hemlige Arne?)

Jo igår försökte jag ju göra avgjutning av lillans fötter.. Gick inte så bra men vi får väl se om det blir nåt överhuvudtaget..

Just nu härdar Gipset för fullt så om ett par timmar till så vet jag..

Mmm inatt drömde jag, ja de korta små stunder jag får sova där mellan amningsstunderna om allt härligt julpynt vi hade när jag var barn. Var tusan kan allt det ha tagit vägen? Frågade mamma men hon har då ingen aning så tja det är nog borta – tyvärr..

Allra starkast minns jag det pyntet jag hade gjort själv där som barn. Allra mest kommer jag ihåg  några fint flätade hjärtan i grönt och rött glitterpapper. Några var även blå och guldfärgade. Vackra som bara den och rätt enkla att göra. Är den här sorten jag pratar om:

Minns ni hur man flätade sådana? Knappt jag själv gör´t men så svårt är det inte om man bara har glitterpapper och en sax samt gärna en tjepbit förstås..

Här kommer mallen och galet pedagogisk beskrivning:

Sen kommer jag också ihåg dom där så spännande smällkaramellerna gjorda av endera en toalett eller hushållspappersrulle, silkespapper, nåt fint bokmärke, liten snörstump, tejp, lim och sax såklart..

Okej jag är den första att erkänna att den här bilden på denna röd/vita-ickeskönhet SUGER men ni fattar nog då ni ser den lite mer exakt vad det är för julpynt jag syftar på. Ibland, hos en del gömdes det karameller inne i dessa sådär så det rasslade runt nåt därinne när man skakade på dom. Men aldrig hemma hos oss då vi återanvände våra från år till år utan att hela tiden göra nya..

Fast hmm nu är dom ju ändå inte sparade – tyvärr :(

Får väl helt enkelt när lillan blitt lite större göra några nya och för att inte glömma bort HUR det var man gjorde så kommer här en liten instruktion som kan vara bra att spara..

Sen har vi ju nåt för mig helt nytt men som ser såå spännande kulpillrigt ut att jag nästan kolavippar bara av å finna rätt på dessa.. STJÄRNORNA är ju nästan FÖR fina för å vara sanna..

Hittade på något vis fram till en helt makalöst härlig sida, ja speciellt om man som jag älskar pärlplattor och allra helst pärlorna och vad för fint man kan göra med sådana..

Vill du inspireras ännu mer du också? Ja men klicka då in här -> Till pärlinspiration

Vill ha hobbyfärg, paljetter, stansar och massor med fina papper i olika färger och material, piprensare,gips, flörtkulor.  Vill även ha limstift, en bra sax, ett juste underlag på bordet typ en plastduk och sen bara gå TOKLOSS

Älskar verkligen att pyssla men gör det ju så sällan.. SKÄRPNING PÅ MIG!

Nä nu ska jag pyssla om min lilla älsklingstjej en stund sen ska vi försöka komma oss iväg till centrum här idag för jag MÅSTE verkligen fixa en grej.. Får nog ta och skriva en liten ”kom-ihåg-lapp” när jag ändå håller på för när jag väl är där måste jag upp till Claes Ohlsson en sväng för där har dom väl stickkontakter modellen jordade så man kan byta ut ojordade uttag tänkte jag..

Hmm men hur var det nu igen man gjorde det då? Man klippte av, skalade kabel och hade eltejp tror jag eller är jag HEEELT ute och cyklar nu? Äh det får jag ta reda på när det sen är dax..

KRAM om ni vill ha och pyssla på!!

 

Kan man älska någon mer än jag älskade denne lille sötnos?

Boooorsta tänderna…

Isglass är gott – speciellt under sommarhalvåret…

Med huckle på knoppen kändes spegelbilden toppen ;)

Söta små fossingar som blitt lite mer skavankiga här på senare år..

Grodurhopparstället

Precis överallt följde han med mig.. Ååh va jag saknar hans närhet och kärlek

Otaliga äro de tårar jag gråtit av saknad efter honom och fler lär det garanterat bli..

14 år tillsammans i stort sett varje varje dag det är låååång tid…

Hemma hos min moster.. för ett par år sedan..

Blir tjyvfotad när jag drömmande står och tänker tillbaka på tider när pappa fortfarande fanns…

Kvarfryst ögonblick på mig sittandes i mitt rutiga skjortklänningsfynd som kostade endast 30:-.

Vill minnas att  bilden är tagen i Haninge i samband med att jag satt och väntade på att en fotbollsträning skulle bli klar..

Gräset var grönt, solen varm och de unga grabbarna fick en jordgubbe ur asken där bak målet varje gång dom drog bollen i nät..

 

Idag är det på pricken två evighetslånga månader sedan våra fysiskt greppbara vägar skildes åt..

Saknar dig något så vanvettigt alldeles..

Tiden med dig i mitt liv var så otroligt mycket tryggare, härligare och framförallt mer kärleksbombarderande..

Från bådas våra håll..

När du fanns, gick jag ut och andades betydligt mer frisk luft än vad jag gör idag..

Jag rörde på benen betydligt många fler meter per dygn..

Buskarna längst våra favoritstråk är inte alls lika välvattnade som på den tiden när du och jag spatserade där förbi..

På den tiden (låter ju superlänge sedan när man skriver så, så..)

SOV jag betydligt bättre..

Framförallt MÅDDE jag så otroligt mycket bättre..

Hatar, ja verkligen verkligen verkligen H.A.T.A.R döden

Det här att tvingas skiljas såhär från någon som betydde så otroligt mycket för mig..

Nä jag finner fortfarande inte riktigt ord..

För din skull Kaliber kämpar jag på och försöker vara stark..

För din skull försöker jag blicka framåt och ta tillvara på den tid jag har kvar här tillsdess att vi ses igen..

Du är och var –  enormt älskad..

GLÖM ALDRIG DET!!

Går inte en timme utan att jag tänker på dig..

Du var verkligen mer än speciell..

Du var mitt hjärteallt..

Min pärla..

Min älsklingsfinaste guldklimp vovvifierad..

Kaliber TACK för alla år, för alla pussar och för alla så minnesvärda, oförglömliga små magiska ögonblick jag fick dela med dig..

Du var i mina ögon LÄTT den allra finaste hund som någonsin trippat kring här på vår jord!

Älsklingen min, må du vila i frid!

 

 

Hade ni som jag en jättesnäll småskolefröken?

Min hon hette Lilian och i slutet på november fick vi alltid leka med lera. Vi blev tillsagda att modellera fram en ljusstake ur vår klump.. Hur den såg ut spelade mindre roll bara det gick att ställa in ett litet värmeljus däri..

Först knådade man järnet, blötte med vatten och skar med olika hjälpverktyg fram formen man ville åt.. Sen lagade man och satte till, tog bort och exprimenterade så tillsdess att man kände sig hyffsat nöjd.

Då ställdes våra konstverk på torkning..

Efter ett par dagar kom stora tubflaskor fram med tjocka klara färger i sig som vi kletade ut på paletter innan vi med tunnare och tjockare penselspröt målade och dekorerade våra egna stakar..

När så December månad kom så satt vi varje skolmorgon med våra ljusstakar framme på bänkarna våra, självklart med tända små värmeljuslågor fladdrande där i sig..  Belysningen var endera rejält dämpad och ibland helt släckt. Själv hade fröken en såndär större klassisk adventsljusstake framme på sin kateder och för varje söndag så tände hon ytterligare en låga vilket gav henne bättre och bättre ljus att läsa i ;)

Sen läste hon, oj oj oj oj vilken inlevelse hon hade i rösten. Riktigt dynamisk och härlig. Ibland viskade hon så tyst att vi alla tvingades råspetsa våra små grundskoleöron för att uppfatta och höra vad hon sa.. Sen ibland höjde hon rösten sådär rejält och bullrigt att vi fick svårt att sitta still för hon blåste oss nästan av stolarna våra..

Räknade för en stund sedan efter och kom galet nog fram till att det börjar vara VÄLDIGT länge sedan jag satt så, där i ett mysbelyst klassrum tillsammans med jämnåriga grannområdesboende ungar.. Lite drygt 28 år sen eller så.. JISSES det är måååånga år det..

Men kommer fortfarande ihåg namnet på dom alla, på min första uppsättning klasskamrater. Är nog egentligen dom som etsat sig fast hårdast. Sen kom det ju nya ena där när man klev upp i högstadieåldern för att inte tala om när man var en s.k Gymnasist..  Visst får jag lite ledtrådar så kanske jag kommer ihåg efternamnet på dom jag pluggade med när jag var lite äldre men.. Näe mångas namn är när jag tänker efter faktiskt som bortblåsta.. Huruvida detta beror på att man gick färre år tillsammans med dom eller om det är för att hjärnan var upptagen med viktigare roligare saker än att memorera kvar dom – det vette fåglarna men..

Så har iaf skett uppe i min knopp insåg jag precis nu nyss då jag inventerade igenom lite där..

Vad jag däremot har svårare att komma ihåg är vilka böcker det var som skolfröken läste ur, tror det var typ Bröderna Lejonhjärta, Ronja och den typen av Astrid litteratur.. Iallefall oftast..