Archive for the ‘Vardagsblaj’ Category

Dessa handskar är för mig rejält med nostalgi…

tisdag, januari 24, 2012

Som mången gång annan fann jag mig själv sittandes inne på Tradera där jag slösurfade en stund. Lätt hänt att man fastnar därinne har jag märkt. Man klickar på en grej sen visas det nåt intressant i pereferins alla fönster och hips vips har man hamnat helt åt helskotta i något spår man innan aldrig ens tänkt sig att man skulle pallrat sig förbi..

Exakt nästan så gick det till nu här ikväll då jag plötsligt såg dessa handskar framträda på bild framför mig

COOLT

Hade helt glömt bort dom där mörkblåa Helly Hansenhandskarna som nästintill alla vi barn i min åldersgrupp uppe i norrland hade. Våra föräldrar fick skriva våra initialer med tjock svart spritpenna inne på tvättlappen (för att vi skulle kunna hålla isär alla likadana handskar efter rasten och så…)

Sen nu, massa många år efteråt väcks massor med vintriga barnaminnen till liv helt plötsligt bara genom att jag råkar se dessa bilder

Häftigt!

Faschinerande och rätt coolt hur hjärnan fungerar och snabbt som blixten förmår sig spola tillbaka tiden på en hundradels sekund som om då var då igen istället för nu som är nu

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hade du också  kanske några liknande ena där på din kant när du var barn?

Posted in Minnen, Rakapuckar Filosoferar, Vardagsblaj | 1 Comment »

DET KLIAR ÅÅÅÅH TROOOOOR JAG BLIR TOKIG!!!!

måndag, januari 23, 2012

Det känns som att femhundrasextiotvådussin myror har party under mitt skinn..  Inga vanliga myror utan PISSMYROR

Dom har inget lungt och städat party heller utan ett sjuhejdundrande party där varenda myrjävel slår sina klackar i taket som i detta fall råkar vara MIN HUDS INSIDA.. Vet ni hur många ben en myra har? Vet ni hur många klackar det blir

Vet ni hur mycket PISS som öldrickande partajjande myror sprutar ur sig när dom ligger på rygg och rör sina ben hela vägen upp mot taket

Nä just det

Men jag V.E.T  för jag K.Ä.N.N.E.R DET PRECIS SÅÅÅÅ –  ÅÅÅÅH

AAAAH

AAAAJ

Att inte få klia fast det kliar är som att inte få hosta i kyrkan fastän man knappt klarar hålla emot när hostan väl vill ut

Typ precis nästan exakt SÅ

– känns det

Posted in Ångest, Vardagsblaj | 1 Comment »

Vaknade klockan fyra av en nödig liten vovve..

söndag, januari 22, 2012

Vi spatserade oss ut och han kanade kring på ryggen en stund och jag tr0r banne mig att jag somnade stående

När jag väl sen kom in igen så somnade han som en stock medan jag ligger här och bara glor

Hur kan man glo in i ett totalt mörker utan att bli uttråkat trött och sedan somna

Fattar inte

Har legat här och försökt i flera minuter nu  ja så många minuter att det snart gått ungefär 2,5 timmar sedan jag började ligga just så

Var upp en kort sväng för en liten stund sedan

Skådade mitt bakparti i spegeln där i badrummet

Alltså inte rompen utan ryggen

Ser typ spetälsk ut (jag tror det såg ut ungefär såhär)

Ni kanske undrar varför jag inte sätter ut några skiljetecken i detta mitt inlägg

Jo, det ska jag tala om för Er det är för att jag tänkte spara dom till ett senare tillfälle

Nu får ni ursäkta

Ska prova sova en stund till

Tack att ni finns och HÄRLIG SÖNDAG på Er

Posted in Gagg, Rakapuckar Filosoferar, Vardagsblaj | No Comments »

Du var blomman i mitt mörker..

fredag, januari 20, 2012

Precis exakt så uttryckte sig en gammal bekanting till mig om mig flera år efter det att  hela hans liv rasade.

Lång tidigare förlorade han inte bara sitt livs kärlek till en annan utan samtidigt även jobbet. Hans vattenledning sprang läck i badrummet och han var på vippen att ha ihjäl sig själv.. Men innan han gjorde slag i saken berättade han om sitt kaos och sin totala sorg för mig.

Visst ja jo, hade ganska mycket med mig själv under den perioden men ändå valde jag att jag ville finnas där för honom med ett lyssnande öra och lite peppande ord när han som mest behövde dom.

Det tog ungefär ett halvår innan han var på fötter igen. Absolut inte att det var min förtjänst, det är inte alls det som jag skriver. Men lite har jag nog i att han tog sig i kragen och sökte det där drömjobbet.

Han fick det, minns VRÅLET i mitt öra när han ringde och berättade att dom hade ringt upp honom där efter hans tredje intervju när dom bestämde sig för honom och inte de övriga tre som också gått vidare hela vägen dit. Det var ett så otroligt mycket bättre jobb än det han hade innan och via det träffade han en tjej som han än idag hänger ihop med (vad jag vet). Livet gick sakta en säkert från att vara totalt nattsvart till att börja innehålla färger igen. Det ena började ge det andra och plötsligt föll samtliga hans bitar på sina rätta platser.

Tänk, mitt i allt hans ångestladdade mörker fanns jag där som hans vän. Det var snällt av mig men inget jag tänker på särskilt ofta. Det bara blev så..

Vi tappade bort varandra sen i livets villervalla. Han höll ju på med sitt där på sin kant och jag på med mitt här på min.

Ungefär 10 år senare sprang vi på varandra  lite hastigt och lustigt på ett pendeltåg mot Nynäshamn. Han såg pigg och glad ut. Magen som innan varit rätt stor hade plattat till sig rejält och han hade guld runt sitt vänstra längsta finger.

Det var då, där på tåget som han sa orden som fick bli rubriken på detta mitt inlägg.

Fina ord

…och dom sades av någon med lilla mej i sina tankar

Har du några blommor i ditt mörker? Människor alltså som du ser som lysande blommor när allt svartnar till för ett tag?

Eller har du det kanske aldrig mörkt din lyckansost där på din kant…

Posted in Vardagsblaj | 1 Comment »

Jerry Springer gjorde mig mörkrädd inatt..

fredag, januari 20, 2012

Mannen – Myten – Legenden eller nä..

Herregud jag trodde inte detta skitprogram levde sig kvar därute i etern längre men uppenbarligen hade jag tokfel.. Sent om nätterna visas det även för oss Svenskar på en kanal jag glömt bort vilken det var och det håller fortfarande samma låga tragiska pinsamhetsklass som första gången jag såg det.

Udda människor med rejäla problem konfronterar sina antagonister i TV.

Någon kan ha varit otrogen och då ska plötsligt den som blitt utsatt för otroheten, framför TV-kameror och en hel studio full av publik konfronteras med den andre där som bytt kroppsvätskor med ens egna partner.. Perverst.. Äckligt och tragiskt på en och samma gång

Ofta uppstår det handgemäng mellan dessa upprörda känsloigångsvallade individer så därför finns det alltid en handfull linslusevakter som har som uppgift att hålla isär eventuella bråkmarkare. Mitt all denna förnedring, kaos och sorglighet struttar denne Jerry omkring i sin kostym och fäller lite kommentarer här och där..  Olika livsöden dras upp, igår var det bl a nån tjock rackare som inte badat på hur länge som helst, en domineragatagranntant med peruk och alldeles för tight röd kjol i lack som piskade upp och förslavade grannfruns sambo… Där var en tandgluggstjej som pippat loss med pojkvännens kompis och nä jag blev helt snurrig av alla tokiga historier som kavlades upp för mig där från TV-skärmen.

Mot slutet så fick publiken häckla deltagarna som satt framme på scenen  bäst dom ville och därmed reta upp tossedårarna ytterligare ett par varv. Sen som allra sista moment innan eländet var slut så satt denne Jerry och summerade ihop allt med några kloka ord..

Nä fy va tragiskt – patetiskt – träligt – förfärligt..

Det allra sjukaste i hela denna kråksången är ju att detta program uppenbarligen har överlevt hela vägen sedan 1991… Folk verkar verkligen ÄLSKA att gotta ner sig i andra människors olycka, sorglighet och tragik

Är detta på sanning? Är det fejk? De människor som frivilligt deltar i denna freakshow är dom riktigt friska eller är det jag som är lättlurad av en hop skådisar som bara agerar roller dom har fått?

Ni som bättre vet och har koll – låt mig få veta för jag, jag fick fasen mardrömmar efter att ha sett detta elände. Dumma dumma Jerry Springer du gjorde mig alldeles mörkrädd under natten här mot idag..

Posted in Ångest, Kändisfilosoferande, Vardagsblaj | 2 Comments »

Idag har jag lärt mig om Gerbiler…

onsdag, januari 18, 2012

 

 

 

 

 

 

 

 

Det är visst nån form av minikängruliknande råtta utan ficka på magen som kan hoppa nå grönjävulosiskt långt och högt.. Sen ynglar dom av sig som bara den. En hona kan få uppemot 80 ungar på ett år… Uj uj uj..Sen nu då jag skulle Wikipedia fram lite mer info om dessa nähä då har dom stängt ner sin site eftersom att några i USA ska hålla på och joxa om nån himla lag hitan och ditan.

Posted in Vardagsblaj | No Comments »

Drömde så mysko… Att jag hade startat fågelparterapimottagning..

måndag, januari 16, 2012

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nyss uppvaknad från en av de konstigaste drömmar jag haft på länge

Allt började med att jag var ute och promenerade med hunden och då upptäckte att fåglarna betedde sig skumt.

Började då finstudera dom små liven och dom var inte alls i harmoni med varandra… dom bråkade.. precis så som människor gör där i läget innan människor väljer att gå isär och åt olika håll istället för att fortsätta kämpa tillsammans

Som från ingenstans kom idéen om att jag skulle starta FÅGEL-par-TERAPI dit fåglarna kunde komma och kvittra ur sig sina problem så skulle jag försöka hjälpa dom att lösa det som inte var så som dom själva önskade och ansåg att det borde..

Sagt och gjort..

Fåglelparen köade

Var många många som hade det jobbigt tillsammans

Jag jobbade massor av timmar per dag och som tack från alla de fågelpar som lyckades rädda det dom en gång hade och som fick igång gnistan igen så sjöng dom för mig hela vägen från jobbet och till jobbet.. Var magiskt vackert..

Skitskum dröm

Förstår inte varifrån jag lärde mig att kvitter-prata men jag visslade och kvitterljudade så dom förstod mig och det än knasigare var ju att jag i huvudet plötsligt kunder översätta deras pippiljudande till begripligheter

Någon som kan förstå vad i helskotta denna dröm betyder? Ja jag själv, fattar då rakt ingenting..

Men oj oj va fint dom sjöng där när jag gick till och från min pippiterapimottagning

 

Posted in Gagg, Vardagsblaj | 1 Comment »

Snacka om att denna fågeln är vig

onsdag, januari 11, 2012

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sitter här helt proppmätt har varit på ett superfräsigt ställe och käkat

Berättar mer lite senare.. Tills dess kan ni läsa lite om den här fågeln

http://www.fotosidan.se/cldoc/den-akrobatiska-fageln.htm

Posted in Vardagsblaj | No Comments »

Vaknar intill dig med spritsmak i munnen…

onsdag, januari 11, 2012

Exakt så som rubriken står skriven, så börjar en låt från gruppen Kent som jag inte lyssnat på på bra länge.
Någon pratade på pendeltåget nu imorse om att dom, Kent alltså – släppt en ny skiva? Har jag helt missat det… Nää… Kan det vara möjligt? Någon som vet..

Idag ska jag helt på egen hand försöka lära mig Powerpoint

Ha ha ha vilket skämt

Hur i helskotta ska det gå till, kan man ju undra..

På jobbet har vi pratat om Anna Wahlgren och hennes metoder. Hon den självutnämda småbarnsexperten som iaf hela min uppväxt figurerat i tidningar och tv. Ni vet hon den kurviga damen som ofta är rätt mörkmålad kringom ögonen. Hon som har så många barn och ännu fler metoder för att få barn att sova och ”göra som man som förälder vill att dom ska göra”… Hennes numer vuxna dotter Felicia har i dagarna kommit ut med en egen bok. En bok där hon berättar sin vinkel på barndomen och hur hon inte trivdes så bra med mammans alkoholkonsumtion och frekventa utbytande av partners.. Allt detta skapade en otrygghet som.. ja som hon nu satt på pränt.

Själv är jag inte så bevandrad i hennes metoder eftersom jag inga egna barn har men min ena kollega berättade om fru Wahlgrens ökända 5 minuters metod. Där man ska låta ungen skrika i fem minuter innan man går in till den… HEMSKT! Tänk om den är rädd, om den tappat nåt.. om den fryser eller skitit på sig och inte vill ligga där i kladdet och odören som blir.. Hmmm FEM minuter kan kännas som en E.V.I.G.H.E.T

Ytterligare en annan av mina kollegor berättade om hur mamma Anna hade som regel i det Wahlgrenska hemmet (det är den vuxna dottern som avslöjar dett) nämligen det att dagen innan en unges födelsedag skulle barnet i fråga mobbas av övrig familj. Den skulle tvingas äta kokt fiskskalle och detta i syfte att sen när födelsedagen verkligen kom – då verkligen känna sig lycklig och tacksam i överflöd..

SJUKT JU! Om det stämmer att det står så..

Har inte kontrollerat detta och tror nog kanske inte heller att jag kommer orka med att skaffa och sedan läsa hennes bok men NÄ BLÄ va sorgligt..

Fast å andra sidan det jag läser här låter ju rätt vettigt och metoden som sådan lovordas av jättemånga..

Fast NIO barn.. Hur i helskotta hann hon med alla dom… och sig själv.. samt skrivandet uppe på det.. Undrar jag hur mkt FLERBARNSTILLÄGG per månad som hon kvitterade ut.. Kanske tillräckligt så hon slapp skriva så mkt iaf..

Nä jag känner inte henne och borde väl kanske inte då vara så hårt dömande utifrån vad andra säger eller skriver. Kanske fel av mig att sprida vidare såhär men hey hallå hon har ju blivit anmäld av experter och en filmsnutt hon la ut på sin egen blogg togs bort efter det att ryktet om den spreds och och och.. Finns mycket att skriva här men väljer att sakta avrunda istället

Men ärligt, innan jag är HELT färdig
Hörrni

Tror inte också ni att alla vi som någongång varit barn har en hel del trauman vi bär kring på. Orättvisor vi varit med om, svek, smisksmällar och annat mindre solskensaktigt.. Finns nog ingen som haft det räkmackeglidigt rätt tvärs rakt igenom.. Ingen som aldrig borrat huvudet i kudden och där gråtit sig till söms osv osv

Mycket av det som faktiskt hände och verkligen kändes som värk i våra då ack så små bröst har glömts bort (tack och lov) men en del ärr är så djupa att dom finns kvar så länge vi andas och lever..

Faktum är att man kan inte glömma bort allt även om man skulle vilja. Man kan bara välja att se saker från lite nyare sortens perspektiv. Man kan vrida om allt såpass många varv att man tillslut hittar någon liten positiv touch i det mesta..

Det som sved där och då har blivit till en livserfarenhet som kanske i sin tur gör att vi upptäcker ett annat barn någon helt annanstans som i nutid behöver vårt stöd och vår hjälp.. Detta så att deras helvete inte behöver bli lika djupgående som vårat egna kanske gick och blev..

Kan skriva om det här hur länge som helst känner jag men nä måste nog ta och sätta punkt. Listorna som ska benas igenom är långa och många. Dax att sätta snurr så jag blir färdig nångång.

Kram som sagt, om ni vill ha´n…

Kan inte fatta NIO ungar har hon den där Anna klämt ur sig

Psst.. En av kollegorna har varit iväg och gjort jordens genomundersökning av sig själv… Hon har blitt mätt och vägd och testad enligt konstens alla regler  där på en gratisundersökning hon hoppade på när hon fick erbjudande om den. Hon vet numer precis var i kroppen hon har, hur mkt eller lite muskler kontra fett det är. Hon vet exakt hur hennes lungor fungerar och har fått sig en lista på sockervärden långt tillbaka.. Hon har berättat så mkt här sista stunden att jag kommer knappt ens ihåg hälften.. Ni kanske undrar varför jag sitter här och bloggar på arbetstid men paralellt med detta sitter jag och matar in bilder och läser över en hel del så samtidigt som jag övervakar den processen i halva rutfönstret här så skriver jag samtidigt detta. Smart va! Tjejsimultani ;)

Ååh vilket härligt nytt ord jag uppfann där. Va jag kan *skratt*

Posted in Kändisfilosoferande, Rakapuckar Filosoferar, Vardagsblaj | No Comments »

Såklart det är som det står häruppå…

tisdag, januari 10, 2012

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

På sista vovvekissarerundan nu här ikväll sprang jag fatt på en mamma.

Hur jag vet att hon är det? Jo för att hon ofta var in och handlade av mig där på förra jobbet.

Jag hjälpte henne jämt med hennes beslutsångest inför jul och födelsedagar. Varje gång hittade vi två tillsammans på fenomenalt bra paketinnehåll som grabbarna hennes blev RÅLYCKLIGA AV.

 Hon har två pojkar. Dom var unga och rätt spensligt nytonåriga då. Numer är dom vuxna karlar..

GUD va åren går..

Vi. mamman deras och jag stod iaf och snackade en stund och jag märkte skönt nog att min besvikelse och bitterhet över hur det blev där mot slutet på mitt gamla jobb helt har lagt sig och lämnat min kropp.. Jag har istället  valt att spara kvar det fina och bra som också hände där på bygget. Även om de stunderna tillhörde mina tidiga år där.

Okej, visst om jag letar lite så absolut att jag kan känna lite olust,  speciellt när det kommer till SVEKET där från den som högg mig hårt i ryggen och verkligen visade sitt rätta jag. Men det får stå för honom… Innerst inne vet han nog att han behandlade mig himla fel men tror aldrig han tar sig tid att känna efter.. Nog inte riktigt hans stil.. 

Nä det finns så otroligt mycket mer vackert och bättre att lägga min energi på.

Exempelvis så ska jag ut och äta lunch imorgon.. Ser sååå fram emot stället vi ska testa. Inte vem som helst som jag ska ut och äta med heller… utan.. två väldigt härliga ena.. Berättar mer imorgonkväll

Hörde innan jag gick hem från jobbet idag ryktas att morgondagens lunchmeny där på restaurangen. Man får visst välja mellan endera nån paj eller broccolisoppa fast jag kommer nog slå till på den vegetariska lasagnen.

Minns när jag åt sådan för allra första gången i mitt liv. Det var i Årsta hemma hos en killkompis som bodde på en gata som hette något så osmakligt som ”Möckelvägen” inte för att jag då vet vad det betyder men så särskilt mysigt är ju inte namnet inte..

Killen i fråga som bodde där han jobbade på Lap Power minns jag ha ha och han ville skaffa barn utan att tvingas ha en mamma med i bilden. Brudar va han så himla less på och någon dragning åt det manliga hållet hade han inte heller men däremot ville han skaffa barn.. Svår sits! Undrar så hur det gick för honom.. Är ju HIMLA många massa år sedan det där nu..  Närmare bestämt.. få se.. 14 år är hunden snart.. 96 var det.. hösten nittonhundranittiosex… hur länge sen är det då? 15 år och lite till.. Oj oj ja men då är det banne mig dax att jag äter VEGETARISK LASAGNE igen..

Minns iaf från den gången att jag tyckte det var MAKALÖST SUPERSMARRIGT OCH JÄTTEGOTT.. Aah.. Hoppas den imorgon kommer vara mins lika salivutsöndrande och knotterframkallande.

Nä hörrni, nu är det bara en pyttekort kvart kvar på detta datum. Dax att byta från kläder till pyjamas.. Är faktiskt himla mysigt att strosa kring i flanellpyjamas och mammastickade raggsockor..  Imorgon ska jag förresten få prata lite med mammagumman har jag blitt lovad men måste nog ta och ringa henne från jobbet för att få till det. Får försöka passa in det samtalet med när jag ska ta lunch… LÄNGTAR så efter att höra hennes röst igen.. Kan man bli extra mammig av sig såhär högt opp i åren som jag kommit mig?!? *fnissar*

Löjligt kanske låter.. Men ärligt alltså..  Det hände något inom mig när jag satt och höll hennes lealösa hand då hon var kopplad till såväl respirator som den där syrgasmasken

Huvva vilken vaken mardröm

Har nog banne mig aldrig någonsin varit så himlade rädd förut.

Känns overkligt på nåt vis att jag satt däruppe hos under de förhållandena. Att hon var så krassligt uträknad och svårt tagen. Jag menar såå länge sen är det ju faktiskt  inte..  Men hon kom igen.. Hon repade på sig.. Sen har hon haft makalös otur här efteråt förstås men skam den som ger sig.. Inte hon iaf..

Men det tänker jag göra nu. Ge mig – av mot sängen.

Godnatt mina älskade bloggläsare. Är så himla glad och tacksam över att ni hittar er in hit. Vet som sagt inte alls vilka ni är men siffrorna talar ju sitt egna språk. Är ju en rätt stor skara faktiskt som troget tittar sig förbi med jämna mellanrum..

HURRA va ni är BRA!

Förresten.. Vill ni ha ett tokbra tips jag kom att tänka på idag.. Ett tips jag lärde mig av en gammal gubbe som bodde två hus bort där i huset som mamma köpte då jag gick i högstadiet. Han dog några år senare och nu har mammas f.d hus brunnit opp men.. Gubbens tips lever vidare och det är så himla  bra att jag tänkte jag skulle sprida vidare det till fler..

Såhär är det nämligen förstår ni..

När snön vräker ner.. (som den ofta gör iaf uppe i norrland) då händer det ibland att om man åker bil, att man  kör fast eller att hjulen plötsligt bara slirar och jävlas där i snömodden..

DÅ GO VÄNNER ska jag här och nu ge er ett makalöst ”Bra-å-ha-med-sig-baki-skuffen-TIPS!”

Se då ALLTID till att ha med dig två större bitar med HÖNSNÄT som du kan lägga under hjulen för perfekt grepp..

SOM MAGI – Fast bättre!!!

Lovar er att någongång i livet kommer ni bli rejält hjälpta av detta tips.. Sprid det gärna vidare till andra som kanske oftare hamnar i snö utan att komma därifrån. Det var det.. Nu ska jag som sagt tippa ikull mig och drömma en stund

HÖNSNÄT VAR DET!

Godnatt!

 

Posted in Klokskaper, mamma, TIPS, Vardagsblaj | No Comments »

« Older Entries

Newer Entries »