Drunkning ser inte alls ut som man kanske tror..

fredag, oktober 10, 2014

Kaptenen tog sats och hoppade från båtens däck, hans kropp tog sig smidigt fram med ilfart genom det ljumma vattnet. Han ögon var fokuserade på offret, han var en fd badvakt som sadlat om på senare år men hans agerande sitter i ryggmärgen och han visste precis vad han skulle göra när han simmade runt den lilla motorbåten som låg vid ankare strax utanför stranden.

– Han verkar tro att du håller på att drunkna, säger båtägaren till sin fru.

Några minuter innan hade de skvätt vatten på varandra och i lekens hetta hade hon skrikit till.

– Men vi behöver ju ingen hjälp! Vad sysslar han med?? Säger frun irriterat.

– Vi mår bra! Vi behöver ingen hjälp! Ropar båtägaren och vinkar till kaptenen.

Kaptenen ignorerar dem båda och simmar målbestämt vidare.

– Flytta på er! Ropar han när han lyckats få fotfäste och sprintar förbi det oförstående paret.

Precis bakom dem, mindre är 3m bort höll deras 9-åriga dotter på att drunkna! När hon väl är i säkerhet ovanför ytan och ligger i kaptenens armar så brister hon i gråt och säger:

– Pappa!

Hur kunde kaptenen veta från över 20m håll vad som försegick då inte föräldrarna kunde se det på mindre än 3m håll?

Här kommer lite skrämmande fakta angående drunkningsolyckor som är högst aktuellt så här mitt i högsommaren. Många är vi som packar picknickkorgen och barnen in i bilen för att dra till stranden för att njuta av brisen och ett svalkande dopp, men visste du att majoriteten av barn som dör i drunkningsolyckor sker närmare än 25m från sina föräldrar eller någon annan vuxen? I england så är just drunkningsolyckor efter bilolyckor vad som kräver flest barns liv. Bara nästa år kommer ca 750 barn att drunkna. I 10% av dessa fall så står föräldrarna och ser på när det sker utan att vara medveten om att deras barn drunknar framför ögonen på dem!

Att drunkna är inte på något sätt våldsamt, det innebär inte en massa plaskande, rop och skrik som de flesta tror att det gör. Kaptenen är utbildad och tränad att kunna identiefiera en drunknings situation av experter som har åratals med erfarenheter och kunskap. Pappan däremot har lärt sig via TVn hur det ”ska” se ut när någon drunknar och precis som många andra saker så stämmer det inte alls överens med verkligheten.

Fransesco A Pia, PhD har gett fenomenet namnet ”Den instinktiva drunkningsresponsen”. Det handlar om vad människan gör för att undvika att kvävas i vattnet och i de allra flesta fall så innebär det inget plaskande, vinkande, skrik eller rop på hjälp.

I en artikel för Coast Guards on scene Magazin så beskriver Dr Pia det så här:

En drunkningsolycka ser inte ut som en drunkningsolycka

1. Individer som drunknar är oförmögna att kunna ropa på hjälp. Andningsorganen har utformats för att andas. Tal är den sekundära funktionen och därför måste man kunna andas för att kunna tala.

2. Munnen på en person som drunknar åker växelvis upp och ner under vattenytan och håller sig inte tillräckligt länge övanför vattenytan för att både hinna andas ut, andas in OCH ropa på hjälp. Vad som egentligen händer är att personen hinner andas ut och samtidigt som den sjunker ner under vattenytan så andas personen in igen och drar på så vis i sig vatten.

3. En person som drunknar kan inte andvända sina armar att vifta med. Instinktivt försöker personen förlänga sina armar i sidled och använder dem för att trycka mot vattenytan med. Genom att göra detta så hjälper man kroppen temporärt att få upp munnen ovanför vattenyten, men det innebär oxå att man inte kan vinka efter hjälp.

4. Under den hela instinktiva drunknings responsen kan inte personen kontrollera sina armrörelser. Rent fysiskt kan inte en drunknande person som kämpar på vattenytan ”sluta” att drunkna tillfälligt för att då kunna utföra frivilliga rörelser som att tex vinka på hjälp eller sträcka sig efter en livboj.

5. Under den instinktiva drunknings processen så är kroppen i upprätt läge från början till slut, och utan hjälp så kan offret endast kämpa i 20-60sekunder på ytan innan personen sjunker under helt.

Detta betyder dock inte att en person som vinkar och skriker på hjälp inte är i nöd och har problem- de upplever ”aquatic distress” som ibland uppstår precis innan den instinktiva drunkningsresponsen kickar in. Skillnaden är dock om personen upplever aquatic distress skan han/hon fortfarande vara delaktig i sin egen räddning genom att tex fånga en livlina eller en livboj.

Var vaksam på dessa tecken som visar att en person håller på att drunkna.

– Huvudet ligger lågt i vattnet, munnen vid vattenytan
– Huvudet är bakåtlutat med öppen mun
– Ögonen är glasartade och tomma, oförmögna att fokusera
– Slutna ögon
– Håret över pannan eller ögonen
– att inte vertikaltkunnA använda benen
– hyperventilerar eller flämtar
– försöker simma i en viss riktning men kommer ingenstans
– Försöker att rulla över på rygg

Om en person faller ner i vattnet och ser att vara OK och må bra så ska du inte ta det förgivet. Ofta är den vanligaste indikationen på att någon drunknar just det faktum att de inte ser ut som att de gör det. De kanske bara ser ut som att de trampar vatten och tittar på dig.

Ett sätt att säkerställa situationen är att fråga:

– Är du okej?

Om personen inte kan svara så håller han/hon förmodligen på att drunkna, om du får en tom blick tillbaka är du antagligen midre än 30sekunder på dig att nå fram till honom.

KOM IHÅG! Barn som leker i vatten ger ljud ifrån sig om de blir tysta ta reda på varför!

Vatten har alltid och kommer alltid att attrahera barn, de älskar att få undersöka och bli blöta. Ett element som de självklart ska få utforska tillsammans med en vuxen närvarande för de har inte på något sätt kunskapen att hantera det på egen hand. Tänk på att även mycket små mängder vatten kan vara farligt för de små!

Kommentera