Alla dessa möten genom livet

tisdag, mars 12, 2019

Det måste ju vara flera tusentals människor som kommit i min väg genom åren. Inte alla, men många har satt spår och gjort bestående avtryck som på olika vis format mig.

Ligger här på kammaren och tänker på alla de jättemånga ena som jag avverkat på löpande band utan att riktigt se eller förstå deras riktiga värde. Tänk om jag hade förmått mig ta emot de komplimanger,råd,chanser och möjlighrter som faktiskt kommit i min väg.

 Tänker såklart även på de alltför många som jag gett hjärtat mitt till som inte varit ett dugg rädd om det. Sådana som inte varit bra för mig och som säkert inte jag själv heller inte varit särskilt bra tillbaka. 

Jag satte mig häromdagen och gjorde en övning, ett uppstaplande översiktsschema och herregud jag började må tillika och kraschade fullständigt i magen.

Jag skrev 1,2,3,4….osv hela vägen fram till 42. Ett nummer (levt år)  per rad Sen letade jag i minnet och plitade ner stödord kopplat till åldern jag hade  när händelser som varit  gjorde ont, krasade sönder och karvade itu mig..

Det blir ju en del..

Skrev även in såklart positiva fina händelser som jag är evinnerligt tacksam över men nja.. alltså vågskålen skulle ju kunnat balansera mer jämnt heeelt klart men.. alltså.. va fanken också va tokigt det har blivit många gånger. Kaos just nu på precis alla plan. 

Är det jag själv som magnetdragit till mig all skit?   

Den där charmiga sprudlande goa fina jag var befinner sig hon? I skuggan nånstans där jag omöjligen kan se och hitta mig själv. 

Att sätta ord på den verklighet jag förtvivlat elvispesnurrar mig yr inom just nu det går bara inte. Herregud jag är ju helt kokobäng och ja, faktiskt totalt korkad på många plan.  

Den totala förnedringen lurar om ett par veckor. Har suttit i en liknande skitjibbig sits en gång tidigare i livet mitt men den gången hade jag flera där för mig och på MIN sida nu kommer jag sitta ensam, livrädd och totalt utlämnad. Får smärre  panik av bara tanken.. 

Det är som det är. Får hoppas på att det blir nåt bra ut av detta helvetesjobbiga skit. Förlåt om jag stundom skriver i gåtor men kan inte lämna ut.. åååh..

Nä nu får jag försöka lugna ner mig. Kram fina ni

 

Kommentera