Förstår mig inte på hur vi kan acceptera att bli så fullkomligt lurade av våra makthavare just nu. Statistiken som kavlas ut stämmer inte på långa vägar. Mörkertalet på smittade är såklart väldigt stort och blir snabbt större för varje dag som passerar. Om så ytterst få testas när många många verkligen vill och dessutom visar typiska symptom alltså hur tokig blir inte då statistiken?!?
ALLA precis samtliga av oss drabbas i denna skiten som nu råder på ett eller annat vis. Hälsomässigt, ångestmässigt, ekonomiskt, humörmässigt, rörelsefrihetsmässigt, sömnmässigt, stressmässigt osv osv.,
Personligen känner jag mig både frustrerad, rädd och aningens uppgiven. Försöker hålla lugnet och rida ut den ovisshetslånga stormen som nu yr men det är som att ofrivilligt ha blivit inslängd i en vaken sjukt olustelig mardröm eller ska vi kalla det för live-skräckfilm
Tänker på vår regering och deras utsedda lakejer som spelar Rysk Roulette med allas våra liv. Istället för att försöka stoppa upp den skenande smittcirkusens framfart såsom andra länder gör för vinna tid och skona alla tappra hårt arbetande hjältar inom sjukvården från att inte behöva jobba fullständigt ihjäl sig så ska vi som alltid glider med och försöker gömma oss under redaren plötsligt än en gång gå helt tvärtemot. Resonemanget tycks gå som så att ju snabbare vi når flockimmunitet desto bättre.
Nja.. Det tycker inte alla dom vars liv tjong-bong plötsligt är över och förbi och inte heller dessas anhöriga som ska leva vidare med sorg och saknad i resten av sina dagar. Tänk alla drömmar som aldrig blev förverkligade, alla planer som aldrig blir av och alla minnen som aldrig hinner skapas..
Personligen har jag ju inga äldre far- eller morföräldrar i livet. Inga egna föräldrar ens. Dom har ju redan allihop trillat av sina pinnar och lämnat in men barnen har ju farmor och farfar. Tackolov har dom för ett tag sedan stängt hemmet där för besök som farmorn deras bor på. Och farfars han bor ju i skogen på en Ö. Men vi har ju nära vänner i riskgrupper och astma finns ju t.o.m in the house så det är klart man.. Ja, mår illa av det som nu är.
Allihop av oss måste tänka mer än någonsin på fler än oss själva. Blunda inte för minsta förkylningskänning. Undvik onödiga kontakter med andra. Tvätta händerna i varmvatten som aldrig förr och tänk till.. Ingen av oss vill ha andra oskyldiga människors liv på våra samveten..
Läste att första vågen av Coronan, den som härjar just nu den kommer mestadels ta gamla och sjuka men nästa sväng DÅ är det enbart slumpen som avgör och då kommer många annars fullt kärnfriska ena att stryka med på löpande band. Om man råkar få smittan nu så kanske man går i god tro får för sig att man är immun nästa omgång och därför börjar leva på som vanligt men DÅ..
Ekonomiskt för en annan ser det dystert och mörkt ut. Snart står jag troligen (eller det gör jag ju redan) utan jobb och därmed blir jag ju utan inkomst. Korkat nog timanställd.. Att jag aldrig lär mig att skydda mitt egna skinn.. Arbetspassen som redan är inbokade (inte alls många) hur det blir med just dom det återstår att se. Information lär väl komma snart.
Travtävlingar ska ju fortsätta men körs helt utan publik och då är ju just mitt arbete väldigt överflödigt då det är just besökarna i fråga jag guidar och tar hand om.. Elitloppet som ligger i hetluften att börja planera och fixa inför då..ja alltså jag personligen tror inte så många hästägare alls törs chansa med sina fyrbenta guldklimpiga pengamaskiner.. kommer folk vara redo tills dess, sista helgen i maj att komma och festa i det folkhav som brukar vara? Ingen som vet hur det här kommer fortskrida.. Men sorgligt är det för alla och envar. Dom enda som gnuggar händerna just nu är väl typ matbutiksföreståndare och så småningom begravningsentreprenörerna. Nu hårddrar jag såklart..
Rent taktiskt är det väl egentligen smidigast att få skiten här så snart som möjligt medans ev behövliga vårdplatser fortfarande finns tillgängliga. Jag kan ju ingenting om svensk sjukvård som så men har ju förstått att alla små icke livsnödvändiga operationer och sådär de ställs in och att vården rustar järnet och förbereder sig allt dom bara kan. Sen att material tar slut och att dom där maskerna vi skickade till Kina för ett tag sedan dom hade vi nog nu behövt själva.Men vi är lite så.. Lite för snälla för vårat eget bästa.. Visst okej den där attraktionslagen ni vet, den säger iofs att ger man något så får man mångdubbelt tillbaka frågorna är då bara när.. och hur.. och från var..
Har ex inga andningsmasker jag inte..Varken till mig eller barnen.. Känner mig helt värdelös som mamma som inte tänkte så långt i tid medans dom fortfarande fanns att köpa.. Det sägs iofs att dom ändå inte hjälper men rent psykologiskt lugnande kanske dom ändå hade gjort det.. Framöver sen när man måste sig ut fast man inte vill där och då när det börjar explodera loss på allvar här också likt Italienarna har det just nu.. Med psykologiskt lugnande menar jag typ såsom som min extralånga stupränna borta vid husets kritiska hörn..
Så om nån har liggandes flera ansiktsmasker/munskydd till övers så får niii gärna posta till mig. Så lovar jag att gottgöra tillbaka vid tillfälle..
Märks det att jag inte kan sova fast jag borde och behöver. Ligger här och skrivsvammlar en massa dynga om allt och ingenting.
Funderar på vad som gäller ang skolplikt om en hämtande och lämnande förälder känner sig hängig men inte barnen än? Hur lång tid före symptomen bryter ut är man smittsam?
Goooglar mig Blå men kan ändå inte förstå.
Vissa säger att nyser man och har snuva ihop med ev lätt feber då är det grönt och en helt vanlig förkylning och ingen Corona. Alltså hur många gg per dygn känner man inte sig onödigt varm och visst sticker det lite i halsen..Sen småhostandet där som liksom sker av sig själv bara för att småjäklas den… åååh..
Alltså jag längtar verkligen tills jag fyller 45.. nej nej nästa gg här nu snart då är det 44 som gäller och det blir nog inte så jättespännande direkt.. Men nääästa vår då järnspikar måste ju den här skiten vara överstökad?
Blir det nåt Kolmården i sommar? Syrrans 60-årskalas hmm.. Å påskfirandet blir iaf såklart inställt på det vis vi hade planerat.
Allt ställs bokstavligen på ofrivillig paus och näe jag tänker banne mig försöka sätta mig lugnt och snällt i båten. Kommer försöka att att se det positiva i allt det jätteokuliga. Känna större tacksamhet än bitterhet. Skratta mer än jag gråter. Krama dom jag älskar även om det innebär att vi riskerar bli sjuka tillsammans. Kommer försöka sluta grubbla och nästan maniskt leta information. Den där statistiksidan med siffror land för land är ju ändå hittepå så varför ens stressa sönder sig själv därinne. Våga flyta med.. bara Vara..Andas och liksom tänka positivt och FRAMÅT det ska jag försöka..
Jag har iaf för allas er kännedom köpt blomjord och solrosfrön som jag och tjejerna ska så snart och se växa under den här konstiga perioden. Tillslut (förhoppningsvis) kommer där bli en eller förhoppningsvis några vackra blommor som kan lysa upp glädja igång tillvaron på allvar för oss.
Kommentera