Så var då den sista ciggen rökt och den sista dikten slriven. Kvinnan vars efternamn bokstavligen kändes nästan löjligt helrätt när man tänker på taltempot hon hade. Sen att hon valde H Engdahls sida och inte va speciellt juste mot knytblus Danius det har iallafall inte jag glömt än. Men visst var hon fräsig på nåt vis. Rapp i käften och lika rapp i tanken. Minns hennes strålande insats som terapeut i Magnus Ugglas musikvideo till låten 4-sekunder. Där var hon ju nästan lite småraffig på nåt vis eller inte riktigt men.. ja mer än hon var annan tid iaf.
Vems rumpa tror ni nu kommer att få inta hennes sedan många år så uppvärmda stol bland de aderton?
Nä kan inte påstå att jag sörjer just henne sådär jättemycket. Råkade däremot snubbla på hennes dikt som ni ser överst i detta inlägg och den ja den, kändes ändå på nåt vis lite speciell.
Kram på er och jag lovar att jag snart ska försöka skriva lite mer om vad som händer i livet just nu men.. inte just ikväll
Kraaam på Er🤗
Kommentera