Systrarna satte sig och började bläddra bland gamla bilder som förställde människor som nästan varenda en har hunnit gå bort
Ibland växte det fram tårar i dessa systrars ögon men mest bubblade skratt ut genom deras munnar
vi pekade på kläder och förundrades över hur enormt stora polisonger gubbarna hade där på sjuttiotalet
Sen försökte vi minnas namn och ja herregud så mysig kväll det blev med gott fika och trevliga samtal
Försökte fota av några av korten.. med sisådärigt resultat som ni märker..
Hursom det lustiga å halvkuliga i hela kråksången var att JAG som är typ jätteung i jämförelse med morsan och hennes syrra ändå var hon som direkt såg vad denna bilden föreställde
Det är ju för tusan RÖDA SKOLAN som båda dessa damer gick sina första och enda utbildningsår i
Jag själv spelade piano därinne sen fick kommunen för sig att riva huset och så det blev..
Lite skoj å se det igen för det stod ju där och lyste rött hela min uppväxt..
Sen hittade jag ett kort som fick mig att näsan börja gråta
Är nog det allra sistaste som togs på pappa medans han fortfarande levde
Man vill bara krypa in i bilden och ge honom en stor varm kram
Men det går ju inte
Det går ju tyvärr inte
Går aldrig igen att krama honom
NI SOM HAR ERA PAPPOR KVAR I LIVET KRAMA DOM
Krama dom så ofta ni kommer åt det kommer komma stunder då ni där också kommer känna samma hopplöshetskänsla och tomrum som jag gör i detta andetag när man blir påmind om att jo han har ju faktiskt funnits.. Han har varit nära intill.. bara centimetrar bort..
*gråter*
Känns så sorgligt att livet springer sig fram.. Det som alltid varit är inte längre
Synd att man inte kan få backa bandet bara en eller fem gånger..
Dom som alltid funnits kommer inte finnas för evigt
Jag själv åldras på och kommer närmare döden än födseln för varje dag jag lever
Svindlande tankar
Det kallas VERKLIGHETEN
Ovanför köksoffa n där i stora huset hänger denna broderade bonad. Minns när mostra mine satt på symöte där i bönhuset och sydde på just denna.
Själv gick jag väl inte mer än i trean och hade precis lärt mig virka stolpar. Ni må tro att alla jag kände fick grytlappar den julen..
Men hörrni erkänn nu, visst är det ett fantastiskt budskap däruppå
”Ta vara på vad livet har att ge...”
Så sant som det är ditsytt..
Mamma har ju tack och lov piggnat på sig rejält. Höll ju på att gå riktigt jävlade illa
Sen livar hon ju upp då vi barn som bor långt bort kommer hithem och hälsar på
Kan JAG ge henne lite livsespruttinjektion med min närvaro så ABSOLUT att det är här jag ska spendera mina lediga dagar då
Hon är verkligen glad att jag är här men shit va hon mammagnäller ibland
Men det kan vi ta i ett annat inlägg och inte detta..
Tog mig månadens första pepparkaka och knacka sådär ni vet och fick TRE BITAR
Tjohoo ändå
Ni vet väl att då får man önska sig något bara man håller snattran just innan och efter samt ger bort och ser till att nån annan äter opp största biten av dom tre
Hade en hårig liten kavaljer nere på golvet som villigt ställde upp på att inmundiga lite kalorier
Vad jag önskade mig?
Haha kan jag ju inte tala om heller men det är någon jag länge velat få uppleva
Mer säger jag inte..
Sen precis innan vi skulle tacka för oss och åka hem igen så fick jag agera mördar-hjälte
En fet stor typ spyfluga fick sätta livet till under ett reklamblad från Hemköp
Tog den på första smällen och gamla moster såg mäkta imponerad ut
*Skrattar*
Ja jo men håller med henne man kan bli galen på en fet retsam fluga som flyger kring och jävlas med en…
Bättre då å smocka ihjäl den å föreviga kvar han på bild såhär till allmän beskådan
Hur jag vet att det är en han?
Ja men ser ni inte hans pytteynkligt lilla minisnopp..
Hursomhaver barnen kär vi kramade henne hejdå sen hem för att äta strömming och titta på Fotbollsgalan
Förstod aldrig varför GULDgrabbarna i mitt AIK skulle ha löshår på sina överläppar men men
Ingen Zlatan men däremot KENT oj oj oj va dom regerar…
Prinsessan Madelene såg dock inte fullt så road ut på snabba inklippsbilden precis då Jocke B hade slutat ”Låta bajsnödig” som mamma recenserade honom Ha ha ha
Nähäpp nu go vänner är klockan mitt i natten..
Dax att sova lite skönhetsömn så man blir snygg igen
KRAM och berätta gärna om ni tycker jag tråkar ut er med mitt norrlandsrapporterande
Har ni några önskeämnen ni vill att jag tar upp här i Bloggen?
Kanske dax för ny frågestund (avslutade jag den förra förresten?)
TIPSA
HINTA
GE FÖRSLAG
Så ska jag se om jag kan infria dom sen
VI HÖRS och tack för alla era söta kommentarer dom gör mig SÅ SÅ SÅ GLAD!
Skriv mera – skriv flera
Tack på förhand
Du verkar ha det väldigt mysigt däruppe i norr måste jag säga, den där typen av tillbakablickar är alltid helt underbara, visst de är känslosamma också men det är egentligen underbart det också.
Ett litet tillägg bara till det där om att krama sin pappa, kan bara instämma helt och fullt eftersom min pappa också gått bort, men jag tycker nog att vi ska passa på att krama och uppmärksamma och visa vår kärlek till alla i vår närhet medan tid är.
Kram på dig i kylan
Det är jätteroligt och stimulerande att läsa din reserapport däruppifrån norr. Själv är jag en glad skåning men har en dotter på 20år som pluggar ända upp i Umeå. Skellefteå är väl ännu längre norrut? Jag har varit i Umeå en gång o hälsat på dottern å så har jag varit 2 ggr i Åre å åkt skidor men annars har jag aldrig varit norr om Sthlm trots att jag snart är 50 år. Norrland är fint men lite för kallt å ödsligt för en skåning som mej. Du skriver så fantastiskt bra med inlevelse, humor och fantasi. Vacker som få är du oxå på ett friskt å naturligt sätt utan hård sminkning. Keep up the good work, tjejen.
Gamla bilder är oftast skoj att titta på, men om man tittar så ser man att färgerna bleknar.
Så frågan är hur länge det går att titta på gamla färgkort från 70talet.
Jag fotograferade av bilder som jag var extra rädd om.