Min älskade änglahund däroppe någonstans

fredag, november 14, 2014

 

Tack för åren du levde tillsammans med mig och förgyllde till det sådär som bara du kunde.

Ibland känns saknaden efter dig som ett rejält knytnävslag rakt i magen på mig.

Vi stod varandra otroligt nära du och jag. Du läste mig bättre än jag själv lyckats lära mig göra.

Behövde aldrig vara rädd i ditt sällskap ty jag visste att du skyddade mig med ditt liv om du så skulle bli tvungen till det.

Vi var ungefär samoförtjusta i regnruskeväder  du och jag men ändå släpade vi oss ut i ur såväl som skur.

Du värmde mig med din mjuka goa päls när jag frös. Du gav mig en blöt puss hips vips bara för att.

När vi var ifrån varandra (hände inte så jätteofta) och äntligen träffades igen så höll du på att vifta loss svansen från din egna kropp.

Åååh va du alltid var glad att se mig…

Kaliber nu har jag levt i mer än 2,5 år utan dig.

Känns väl lite sisådär..

Hade varit så fint om du hade hunnit fått träffa lillan. Åh, hon hade älskat dig… det bara vet jag. Du hade garanterat älskat henne också.

Om du hade funnits boende här hos oss hade man aldrig behövt böja sig ner och torka matspill under hennes stol. Det hade du med glädje skött om..

Men men..

14 långa år fick vi iallefall.. År jag för allt i världen ALDRIG hade velat vart utan…

Älskad är du fortfarande nu och i evighet

Blötpuss pårej du finaste hund som någonsin levt!

Kommentera